Ergoterapistudier och case-arbete

Ergoterapistudier och case-arbete

Publicerad: 2021-06-10 / Utbildning / Studentliv

Vi är en grupp på fyra personer från Ergt19 som kommer dela med oss av en del av vårt arbete med vår case person i kursen Aktivitet och delaktighet II som handlade om neurologisk ergoterapi.  I början av kursen blev vi tilldelade ett case som handlade om en 40-årig man som varit med om en bilolycka. Personen drabbades av flertal frakturer i armar och ben samt en skallfraktur. Olyckan bidrog till en hel del utmaningar i personens vardagsaktiviteter och delaktighet. Till exempel; ADL- och sociala aktiviteter, arbete- samt i fritidsaktiviteter.

Personen beskriver nu sin högra hand som klumpig och att vänsterhanden smärtar vid aktivitet. Finmotoriken, handstyrkan och personens grepp är faktorer som påverkades negativt av olyckan. Personen kan nu inte heller kommunicera verbalt. Olyckan bidrog till flera problematiska områden för case personen. I detta blogginlägg kommer du få ta del av bedömningsprocessen av case-personens övre extremiteter gällande handstyrka och känsel.

Det första vi gjorde i gruppen var att diskutera olika hypoteser kring vår case-person. Dessa hypoteser innefattar hur hens skallfraktur kan ha påverkat personens aktivitetsutförande samt vilka potentiella tillstånd som kan fastställas efter bedömning. Vi behövde samla kunskap angående rehabilitering efter traumatisk hjärnskada vilket vi gjorde genom att läsa forskningsartiklar. Sökorden som vi bland annat använde oss av var följande: traumatic brain injury, rehabilitation, occupational therapy. Vi hittade snabbt information i forskning som motsvarade case personens problematik. Eftersom vi fann liknande problematik i forskningsartiklar kunde våra hypoteser fastställas till symtom och tillstånd. Ett exempel på två symtom som vi fastställde var afasi och apraxi. Case-personen har svårigheter med att använda verktyg och föremål på ett ändamålsenligt sätt vilket stämmer in på apraxi. Hen har även problematik med att uttrycka sig verbalt vilket tyder på afasi.

Vi valde att fastställa neuropsykologiska och sensomotoriska tillstånd för att kunna senare i processen motivera syftet bakom bedömningsinstrumenten och interventionerna som vi valt. Att bedöma case personens övre extremiteter kändes till en början lätt. Det visade sig senare att vi behövde beakta flera aspekter kring case personens övre extremiteter. Vi behövde fördjupa oss i möjliga faktorer som hindrar personen till användning av sina händer i aktivitet. Därför valde vi att göra flertal bedömningar angående personens känsel, smärta, handstyrka samt finmotorik.

För att bedöma känseln använde vi oss av att dutta med en bomullstuss på olika ställen på de övre extremiteterna och case personen fick meddela var hen kände av bomullstussen. Detta kan även bedömas med ett standardiserat bedömningsinstrument som heter Semmes Weinstein -monofilament. Personen fick även identifiera föremåls form och material genom att känna på dem med stängda ögon. Case-personen fick sedan förklara vad det var för föremål samt vilket material föremålet var gjort av med hjälp av bilder. Slutligen bedömde vi hur personen uppfattar värme och kyla. Det är en viktig faktor att ta i beaktande eftersom detta kan påverka personens säkerhet i aktivitet och utförande i bland annat köksmiljön. Vid nedsatt känsel kan personen utsättas för olika faror i vardagen såsom brännskador av spisplattan. I bedömningen av känsel använde vi oss av olika plastmuggar som innehöll varmt och kallt vatten där personen fick skilja på temperaturen. Ergoterapeuterna oberverade eventuella skillnader i händerna under bedömningens gång.

I bedömningen av handstyrkan användes Jamar-mätare för tvärhandsgreppet och Pinch strength-mätare för fingerstyrka. Resultatet av båda tester visade att den högra handen är betydligt svagare än den vänstra handen. Under bedömningstillfällena kunde ergoterapeuterna observera en tydlig svaghet som påverkar personens aktivitetsutförande. Personens högra hand var betydligt svagare än den vänstra.

Under denna kurs har vi lärt oss hur viktig rehabiliteringen är för den övre extremiteten och att det finns mycket aspekter att beakta i bedömningen. Under bedömningen behöver ergoterapeuterna även beakta personens dagliga tillstånd, energinivå och eventuell smärta. I hela processen är det viktigt att inkludera personens önskemål, intressen och skapa en trygg relation.

Skriven av: Antonia, Nina, Miisa & Emma

 

Afasi och ergoterapeutiska interventioner

 

I kursen Aktivitet och delaktighet 2 arbetade vi med ett specifikt case, en vuxen person med traumatisk hjärnskada som orsakades av en bilolycka. Den traumatiska hjärnskadan medförde bland annat problem med att producera tal – afasi. Under kursens lopp har vår grupp djupdykt i vad afasi är och vilka utmaningar det kan orsaka för personen.

Personer med afasi behåller oftast en del språkliga förmågor, men har försämrad förmåga att formulera och producera tal, svårighet med tillgång till språklig information som är från tidigare lagrad i hjärnan, samt svårighet att bibehålla ny språklig information. (Hallowen & Chapey 2008)

Språkfärdigheterna inverkar mycket på personens aktivitetsutförande och roller i vardagen. En ergoterapeut kan stöda personen i att acceptera situationen och hitta på alternativa lösningar.  Ergoterapeuten kan också stöda personen att kunna fortsätta vara delaktig i meningsfulla aktiviteter och sociala sammanhang.

I vårt case arbete valde vi att stöda personens kommunikation genom att använda bilder. Alternativ och kompletterande kommunikation ökar personens delaktighet och möjliggör social interaktion (Taibo et al. 2014). Bilder fungerar som bra ledtråd för personer som kan ha svårt att få grepp på ordens betydelse (Embree et al. 2012). Som exempel på bildstöd kan man använda till exempel Papunets färdiga bilder (Papunet 2021).

Det finns en hel del olika lösningar för personer med afasi. Grundläggande metoder för att stöda en person med afasi är bland annat en lugn omgivning, icke-verbal kommunikation, upprepa ord och ge en chans för personen att få uttrycka sig. Som blivande ergoterapeuter är det VIKTIGT att ha KUNSKAP om ALTERNATIVA SÄTT att STÖDA personens DELAKTIGHET.

Av: Ida Ingman, Jessica Grönholm, Bettina Sjöblom och Corinna Antell

 

Källor:

Embree, L.M., Budson, A.E. & Ally, B.A., 2012, Memorial familiarity remains intact for pictures but not for words in patients with amnestic mild cognitive impairment, Neuropsychologica, 50(9), s. 2333–2340.

Hallowell, B. & Chapey, R., 2008, Introduction to language intervention strategies in adult aphasia. Language intervention strategies in aphasia and related neurogenic communication disorders s.3–10. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins.

Papunet, 2021, Materiaalia kommunikoinnin tukemiseen, kuvapankki. Tillgänglig:  https://papunet.net/materiaalia/kuvapan…  Hämtad: 24.5.2021.

Taibo, M., Amando, P., Dominguez, N., Iglesias P. & Real, T., 2014,  Conversations about self-identity in Alzheimer disease: Augmentative and alternative communication memory books as an aidconversaciones, Revista de Logopedia, Foniatria y Audiologia, 34(2), s. 60–67.

Källa

Ergoterapistudier och case-arbete

Ergoterapistudier och case-arbete

Vi är en grupp på fyra personer från Ergt19 som kommer dela med oss av en del av vårt arbete med vår case person i kursen Aktivitet och delaktighet II som handlade om neurologisk ergoterapi.

Utbildning

Sexualitet, ergoterapi och PLISSIT

Sexualitet, ergoterapi och PLISSIT

Vi i ERGT19 fick vara med om en temaförmiddag som handlade om sexualitet med inriktning på sexualitet hos personer med funktionsvariation.

Utbildning