Nyttan av ett ergoterapeutiskt perspektiv i bemötande av smärtklienter

Nyttan av ett ergoterapeutiskt perspektiv i bemötande av smärtklienter

Publicerad: 2021-11-05 / Studentliv

Kronisk smärta blir allt mer vanligare. Med kronisk smärta avses en smärta som återkommer regelbundet under en tidsperiod av över 3 månader (Tarnanen m.fl. 2016). Enligt Terveyskylä lider var femte vuxen av långvarig smärta och orsaken kan vara en bakomliggande sjukdom eller okänd (Terveyskylä). Ofta är kronisk smärta osynligt och ibland hittas orsaken till smärtan inte via medicinsk undersökning. Detta kan påverka hur klienten bemöts av läkare eller andra professionella inom hälsovården. I detta blogginlägg vill vi ta fasta på livet med kronisk smärta och det ergoterapeutiska bemötandet.

Smärta är mångfacetterat (Hofmann). Den fysiska smärtan orsakar ofta känslor av depression, ångest och hopplöshet. Det händer ofta att personer med kronisk smärta hittar sig själva i en ond cirkel, där det fysiska och det mentala fortsätter att påverka varandra negativt. Kanske det är just därför som många professionella inom hälsovården gör misstaget av att anta att smärtan är psykosomatisk. Detta är dock ett mycket farligt antagande som kan skada den professionella relationen eller t.o.m. förstöra rehabiliteringen, då klienten känner sig missförstådd och förnedrad. Kronisk smärta är en mycket subjektiv upplevelse och därför är det viktigt att lyssna på klienten och hens individuella behov. För god behandling av smärtpatienten krävs ett empatiskt och lyssnande förhållningssätt (Tarnanen m.fl. 2016).

Ergoterapi kan vara bra för personer med kronisk smärta. Eftersom det ofta inte hittas någon orsak till långvarig smärta blir det viktigt att fokusera på smärtkontroll och strategier som hjälper klienten att leva med smärtan. Andra professionella, såsom t.ex. läkare kan hjälpa med smärtlindring, medan ergoterapeuten kan ge klienten verktyg att klara av vardagen trots smärtan. Flera personer med kronisk smärta använder sig av olika strategier i vardagen som hjälper dem att utföra deras dagliga aktiviteter trots smärtan (Kallhed & Mårtensson 2018).

Målet med rehabiliteringen för personer med kronisk smärta blir då att möjliggöra meningsfulla aktiviteter för klienten (Hofmann), öka funktionsförmågan och förbättra livskvaliteten (Tarnanen m.fl. 2016). Ergoterapeuten utvärderar hurdan och hur stor påverkan smärtan har på klientens livskvalitet och aktivitetsutförande (Hofmann). Utifrån detta planeras rehabiliteringen.

I början av rehabiliteringen är det viktigt att ergoterapeuten skapar förtroende mellan klienten. För att detta ska ske är det mycket viktigt att ergoterapeuten bekräftar klientens smärtupplevelse. Hur ergoterapin framskrider beror mycket på klientens uppfattning om hens förmåga att hantera smärtan (Hofmann). Ergoterapeuten kan hjälpa klienten att stärka hens känsla av kontroll över smärtan. Om klienten enbart tror att hen kan påverka smärtan så kan det i sig ge en positiv effekt på mentala hälsan och livskvaliteten, vilket kan vidare uppmuntra klienten att engagera sig i trevliga aktiviteter trots smärtan. Smärtan får en mindre roll och personen själv tar tillbaka kontroll över sitt liv och sina val.

Ett mångprofessionellt team är väsentligt i behandlingen av kronisk smärta (McCormick m.fl. 2015), eftersom det är så mångfacetterat. Fysioterapeuten kan hjälpa klienten med muskelstyrkan och läkaren kan hjälpa klienten med smärtlindrande medicinering vid behov. Ergoterapeuter har ofta en bredare syn på människan än vissa andra professioner – de förstår de sensoriska, kognitiva och emotionella dimensionerna som ingår i smärta (Hofmann), medan andra professioner kan ha en ganska snev syn på fenomenet. Därför har ergoterapeuter enklare att tro på klientens smärtupplevelse och således främja ett respektfullt bemötande.

Jasmine Marus, Ylva Henriksson, Katja Lintula, Lilli Korander
Ergoterapi 2020, Yrkeshögskolan Arcada, 11.10.2021

Bild: Lilli Korander

Exempel på en strategi eller ett hjälpmedel för kronisk smärta i vardagen. Personen i bilden lider av kronisk ländryggsvärk som förvärras av långvarigt sittande. Då har personen själv sytt ihop en dyna som fungerar som ett ryggstöd. Dynan är designad för att stöda just denna person och hens personliga behov.

Källor

Hofmann, A. O., Living Life To Its Fullest™: Managing Chronic Pain With Occupational Therapy, American Occupational Therapy Association, Tillgänglig: https://www.aota.org/about-occupational-therapy/professionals/hw/articles/chronic-pain.aspx Extern länk Hämtad: 7.10.2021.

Kallhed, C., Mårtensson, L., 2018, Strategies to manage activities in everyday life after a pain rehabilitation program, Scandinavian Journal of Occupational Therapy, vol. 25, nr 2, s. 145–152.

McCormick, Z. L., Gagnon, C. M., Caldwell, M., Patel, J., Kornfeld, S., Atchison, J., Stanos, S., Harden, N., Calisoff, R., 2015, Short-Term Functional, Emotional, and Pain Outcomes of Patients with Complex Regional Pain Syndrome Treated in a Comprehensive Interdisciplinary Pain Management Program, Pain Medicine, vol. 16, nr 12, s. 2357–2367.

Tarnanen, K., Mäntyselkä, P., Komulainen, J., 2016, Aj – det gör ont! (rekommendation om smärta), Duodecim – God medicinsk praxis, Tillgänglig:  https://www.kaypahoito.fi/sv/khr00110 Extern länk Hämtad: 07.10.2021.

Terveyskylä, 2019, Mikä on pitkäaikainen eli krooninen kipu?, Tillgänglig: https://www.terveyskyla.fi/kivunhallintatalo/pitk%C3%A4aikainen-kipu/mit%C3%A4-on-pitk%C3%A4aikainen-kipu Extern länk Hämtad: 7.10.2021.

Källa

Nyttan av ett ergoterapeutiskt perspektiv i bemötande av smärtklienter

Nyttan av ett ergoterapeutiskt perspektiv i bemötande av smärtklienter

Kronisk smärta blir allt mer vanligare. Med kronisk smärta avses en smärta som återkommer regelbundet under en tidsperiod av över 3 månader (Tarnanen m.fl. 2016). Enligt Terveyskylä lider var femte vuxen av långvarig smärta och orsaken kan vara en bakomliggande sjukdom eller okänd (Terveyskylä).

Kategori: Studentliv