Genomslagskraft styr ledningen av högskolor i en ny riktning

4Q-nätverket utvecklar en modell för ett nytt sätt att leda samarbetet mellan högskolor. Projektet utreder om man i ledningen av högskolor i framtiden skulle kunna fokusera på verksamhetens faktiska effekter och samhällspåverkan, istället för på uppföljning av prestationer, såsom antalet examina.

Projektet utvecklar en gemensam modell för ledning av genomslagskraft för 4Q-högskolorna, en modell som kan integreras i högskolornas ledningssystem.

– Modellen bygger på 4Q-ramverket för genomslagskraft  som sammanför yrkeshögskolornas gemensamma mål, indikatorer och uppföljning. Med hjälp av ramverket kan man granska hur högskolornas verksamhet påverkar studenterna, arbetslivet och samhället på lång sikt, berättar specialsakkunnig Liisa Björklund vid Diak.

Målen en gemensam förståelse för genomslagskraft

4Q-högskolornas gemensamma mål för genomslagskraft är att avsevärt stärka kompetenskapitalet i arbetslivet på ett sätt som främjar hållbarhet. Ur utbildningens perspektiv är detta särskilt synligt i stärkandet av studenternas välbefinnande, ett ökat antal högskoleutbildade, främjandet av jämlikhet i utbildningen samt stödjandet av en sysselsättning som motsvarar utbildningen.

Ledning av genomslagskraft bygger dock inte enbart på indikatorer. Dialogen mellan 4Q-högskolorna är viktig för att skapa en gemensam riktning.

– Målet är att skapa en gemensam förståelse för vad genomslagskraft innebär och hur vi tillsammans kan främja den i högskolornas vardag, kommenterar Björklund.

En av de viktigaste framgångarna i det gemensamma arbetet med genomslagskraft är utvecklingen av uppföljningen av studenternas välbefinnande. En välbefinnandeenkät har utvecklats vid Diak och svaren har samlats in via ZekkiPro-systemet. Det har redan kommit in cirka 3 000 svar från studenter.

– Resultaten visar att studenternas ekonomiska situation har en betydande inverkan på välbefinnandet och att grupper med behov av särskilt stöd kan identifieras bättre än tidigare. Samtidigt har uppfattningen om att välbefinnandet har en direkt inverkan på studiernas framskridande och på examen stärkts, berättar Björklund.

Modellen för genomslagskraft ger ett nytt perspektiv

Inom 4Q-nätverket har man också utvecklat en modell för genomslagskraft i examensutbildningarna. Modellen erbjuder ett nytt perspektiv på utvärderingen av högskolornas finansiering. Modellen beaktar studenternas utgångsläge samt utbildningens effekter på sysselsättningen och kompetensutvecklingen.

– Målet är att ta fram forskningsrön med hjälp av vilka högskolornas framtida finansieringssystem mer än tidigare skulle kunna uppmuntra till genomslagskraft, studentvälbefinnande och högklassiga resultat i arbetslivet, säger Björklund.

Fram till år 2028 är målet att etablera ramverket för genomslagskraft i 4Q-högskolornas verksamhet, integrera indikatorerna i informationssystemen samt stärka personalens kompetens inom genomslagskraft.

– Den långsiktiga visionen är en högskolesektor där beslutsfattandet och resursfördelningen bygger på systematiskt insamlad och analyserad information om genomslagskraft, säger Liisa Björklund.

Vad är 4Q?

4Q är ett strategiskt samarbets- och utvecklingsprogram som initierats av fyra yrkeshögskolor (Arcada, Diak, Humak och KAMK) och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Målet med samarbetet är att förena högskolornas expertis, kunnande och resurser samt förbättra utbildningens tillgänglighet och samhälleliga genomslagskraft.