Robotar som stöd i pedagogiska miljöer – projekt BARTEK har daghemsmiljön i fokus

I projektet BARTEK (barn och teknologi) betonar vi samverkan mellan utbildning, forskning och det småbarnspedagogiska fältet, samt utvecklar lösningar som svarar mot verkliga behov. 

Alla barn, oavsett bakgrund eller familjens socioekonomiska status, bör ha likvärdiga möjligheter att lära sig de kompetenser som krävs i dagens och framtidens samhälle. Barn har rätt till handledning och utbildning i trygg användning av ny teknologi och digitala verktyg (Nordström & Mannila, 2024). Den digitala kompetensen är en av sex centrala kompetenser i småbarnspedagogiken (Utbildningsstyrelsen, 2022). En färsk utredning visar att kommunerna har väldigt olika utgångsläge när det gäller digitalisering och småbarnspedagogik. Ett behov av stöd i utvecklingen finns, och just här är kan praktiknära forskning, som beaktar det naturliga sättet för barn att lära sig nya saker, komma till nytta (Sintonen et al., 2025).

Artificiell intelligens och algoritmer styr allt fler av de dagliga tjänster vi använder och forskning visar att digitala lösningar blir en allt viktigare komponent i flera servicebranscher (Lee, 2020; Fedock et al., 2018). Ett konkret exempel är humanoida robotar som redan används inom hälso- och äldrevården. Under de senaste åren har det också väckts ett allt större intresse för att forska i hur robotik kan vara till nytta inom det småbarnspedagogiska fältet (Neumann, 2019; Ekström & Pareto, 2022; Halbach et al., 2021).  

Arcada har redan flerårig erfarenhet av arbete med sociala humanoida robotar i flera olika sammanhang (Tigerstedt & Kuvaja-Adolfsson, 2024; Majd et al., 2021; Hägglund et al., 2023). Högskolan har genomfört projekt inom bland annat tandvård, äldrevård, restaurangbranschen, dagligvaruhandel, rehabilitering samt förebyggande hälsovård. Genom att kombinera kompetens inom ingenjörsvetenskaper, pedagogik, socialt arbete och servicedesign skapar projekt BARTEK, som presenteras i detta blogginlägg, en plattform där teknologisk utveckling möter vardagens praktik. Detta ligger i linje med Arcadas uppdrag som en högskola där forskning inte enbart producerar kunskap, utan också bygger broar mellan högskola och samhälle.  

Projektet BARTEK

Vi har hösten under 2025 startat upp forskningsprojektet BARTEK med mål om att:

1) öka förståelsen för hur digitala lösningar kan stöda vardagen på daghem
2) utveckla lösningar som lämpar sig för småbarnspedagogik 
3) testa lösningarna i praktiken och utvärdera resultaten 
4) spegla och framlägga forskningens resultat i nationella och internationella kontexter samt 
5) utveckla den svenskspråkiga socionomutbildningen (inklusive småbarnspedagogiken) och fortbildningen på Arcada, samt stärka daghemspersonalens teknologiska kompetenser.  

För att möjliggöra forskningsprojekt av detta slag har Arcada införskaffat olika typer av sociala humanoida robotar som lämpar sig för varierande användningsområden och målgrupper. Vi har även en mångårig erfarenhet av att använda servicedesign som verktyg för denna typ av forskning. År 2023 inhandlade Arcada ytterligare två sociala humanoida robotar för att möjliggöra forskning i barn-robotinteraktion. Roboten QT, eller Sötis, från LuxAI är en av dessa, och har utvecklats för speciellt pedagogiska ändamål. Förutom QT kommer också roboten Alf från Sanbot att vara involverad i forskningsprojektet.

Projektet är finansierat av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne rf. och pågår till slutet av 2027. I och med detta projekt har vi även möjlighet att fortsätta på vårt mångåriga arbete med humanoider i olika servicekontexter.  

Robotar i lärandemiljöer  

Flera studier antyder att sociala humanoida robotar kan ha fördelaktiga effekter på barns lärande (Halbach et al., 2021; Tanaka, 2012; van der Berghe et al., 2019), socialt beteende (Kim, 2013), psykiskt välbefinnande (Beran, 2013; Zou et al., 2024), motivation och koncentration (Keane et al., 2017; Pandey & Gelin, 2017). Yadollahi et al. (2018) uppmärksammar det faktum att barn med stark läsförmåga uppvisade ökad inlärning när de interagerade med en robot som utförde gester, medan barn med svag läsförmåga visade sig vara mest distraherade av roboten.

Kanda et al. (2004) fann att barn i deras studie, 6–7 och 11–12 år gamla, som karakteriserade sig själva med "vill vara vän med roboten", "vill veta robotens mekanism" och "vanligtvis leker inomhus" hade en ökad grad av engagemang jämfört med andra barn. Det finns också belägg för att sociala humanoida robotar har en positiv påverkan på barns förutsättningar att lära sig matematiska ämnen (Mantzanidou, 2019).

Digitaliseringen ännu i barnskor på daghemmen i Finland

Digitala kompetenser är avgörande för framtidens lärande, kommunikation och delaktighet i det finska samhället och planen för småbarnspedagogik innehåller ett uttalat uppdrag att stödja barnens förståelse för digitalisering. Daghemmen uppmuntras till att använda digitala verktyg för att främja kreativitet, samarbetsförmåga och läskunnighet bland barnen (Utbildningsstyrelsen, 2022). Nordström och Mannilas (2024) utredning i Svenskfinland visar att daghemmen främst använder pekplattor som digitala hjälpmedel, men även att enklare, lekanpassade mini-robotar förekommer. Utredningen lyfter fram att största hindren för att använda digitala lösningar inom småbarnspedagogik är personalens kompetens- och tidsbrist. Även Sintonen et al. (2025) kom till likande resultat i en utredning som omfattade landets alla kommuner.  

För att kunna förbättra läget behövs gedigen forskning, gemensamma diskussioner med personalen samt utvecklingsförsök (Sintonen et al. 2025). På Arcada ser vi att forskningen i digitala lösningar och robotik – inom specifikt småbarnspedagogik – behöver få ett starkare fotfäste i Finland. Vi behöver utveckla robotar som kan förstå och kommunicera på ett sätt som barnen förstår, samt beaktar den språkliga och kulturella särart som den finlandssvenska kontexten utgör. Språket spelar en nyckelroll i människors interaktion med robotar, och är avgörande för hur vi närmar oss och förhåller oss till en social humanoid robot. Detta har även Arcadas egen forskning på området visat. (Hägglund et al, 2023; Kuvaja Adolfsson et al, 2024; Tigerstedt et al, 2024; Hägglund et al., 2022) Vi ser också att de lösningar som utvecklas för småbarnspedagogiken måste vara både tillförlitliga, trygga och användarvänliga, så att de kan vara till nytta i en hektisk daghemsmiljö och underlätta personalens arbete.

De av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Utbildningsstyrelsen (UBS) utarbetade digirekommendationerna (2026) betonar att barn under 2 år inte ska ha någon skärmtid alls och barn i ålder 2–5 högst 1 timme, rekommendationerna gäller barnens fritid. Med skärmtid avser UBS och THL tid som används vid TV, smarttelefon, tablett, smartklocka, dator och spelkonsol. Som lämpligt digitalt innehåll för barn i den här åldern listar THL och UBS bland annat program som stöder lärandet, läsandet, rörelse och kreativitet. Vi har valt att i vårt projekt endast involvera barn i åldern 4–5 och fokuserar på robotledda aktiviteter som stöder lärandet.  

Samskapande, tvärvetenskaplig och praktiknära forskning

För att integrera ny teknologi på ett effektivt och etiskt hållbart sätt, är det avgörande att involvera de som arbetar inom verksamheten (Pekkarinen et al., 2019, Borthwick et al., 2022). I den samskapande processen förs även diskussioner kring vardagen på daghemmet och kring pedagogisk verksamhet och huruvida dessa kan stödas upp av teknologi. Personalen involveras genom workshoppar där de själva får interagera med och lära sig om robotarna. Detta är ett sätt att tillsammans skapa de interventioner som passar daghemmets behov och som samtidigt hjälper oss att tillsammans forma slutliga forskningsfrågor

Ett tvärvetenskapligt tillnärmelsesätt kännetecknar BARTEK och detta skapar en naturlig dialog mellan forskare, utvecklare, personal inom småbarnspedagogik och barnen. Målet är att få en djup förståelse för daghemmens behov och att utveckla lösningar som främjar barnens lärande och underlättar vardagen på daghemmen. Arcadas nätverk med daghemmen i Svenskfinland är avgörande för att kunna involvera de som arbetar i verksamheten i genomförandet av forskningen och vi har redan nu ett stort antal intresserade på fältet. Genom att förena teknologisk innovation, pedagogisk forskning och samskapande med fältet strävar projektet efter att utveckla lösningar som är både tekniskt avancerade och socialt förankrade.

Genomslagskraft och resultat vi vill uppnå

Projektets bidrag ligger inte enbart i utvecklingen av robotar, utan i att skapa kunskap om hur teknik kan integreras i barns vardag på ett tryggt, inkluderande och hållbart sätt.  

För daghem och utbildningsinstitutioner bidrar projektet med:

• evidensbaserad kunskap om när och hur robotik är lämplig i småbarnspedagogik,
• modeller för hur ny teknologi kan introduceras etiskt och stegvis,
• stärkt teknologisk kompetens bland barn, personal och studerande.

På samhällsnivå bidrar projektet med:

• forskningsbaserat underlag för beslutsfattare inom utbildning och digitalisering,
• nordisk och finlandssvensk empiri i ett internationellt forskningsfält,
• kunskap som kan informera framtida riktlinjer och strategier för digitalisering i småbarnspedagogik.

På så sätt stärker projektet Finlands position inom ansvarsfull och människocentrerad AI-utveckling, i linje med både nationella mål och internationella hållbarhetsambitioner. Ledord för oss i projektet är trygghet, hållbarhet och samskapande kompetensutveckling.

Vi kommer att aktivt jobba med fältet i huvudstadsregionen nu i det första skedet. Vi har redan ett flertal daghem involverade i projektet och mottagande har varit både varmt och nyfiket och framförallt har vi hittills haft många intressanta och insiktsfulla diskussioner.

Vi vill även inbjuda alla intresserade till fortsatt dialog mellan forskare, praktiker och beslutsfattare om hur vi tillsammans kan forma framtidens småbarnspedagogik - i Finland och i ett bredare internationellt sammanhang. Varmt välkomna att samarbeta med oss!

Författare

Christa Tigerstedt, Phd, Överlärare i företagsekonomi,  

Eva Edgren, Lektor

Dennis Biström, Lektor

Minerva Rinta-Jouppi, student (IT)

Referenser

Beran, T. N., Ramirez-Serrano, A., Vanderkooi, O. G. & Kuhn, S. (2013). Reducing children's pain and distress towards flu vaccinations: a novel and effective application of humanoid robotics. Vaccine, 31(25), 2772–2777. https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2013.03.056  

van den Berghe, R., Verhagen, J., Oudgenoeg-Paz, O., van der Ven, S. & Leseman, P. (2019). Social Robots for Language Learning: A Review. Review of Educational Research, 89(2), 259-295. https://doi.org/10.3102/0034654318821286  

Borthwick, M., Tomitsch, M. & Gaughwin, M. (2022). From human-centred to life-centred design: Considering environmental and ethical concerns in the design of interactive products. Journal of Responsible Technology, 10, 100032. https://doi.org/10.1016/j.jrt.2022.100032   

Digirekommendationerna (2026). Digitaalisten laitteiden vapaa-ajan käytön kansalliset suositukset 0–13-vuotiaille. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos ja  Opetushallitus. *2026-THL-Digisuositukset-esite

Ekström, S. & Pareto, L. (2022). The dual role of humanoid robots in education: As didactic tools and social actors. Education Information Technology, 27, pp. 12609–12644. https://doi.org/10.1007/s10639-022-11132-2  

Fedock, B., Paladino, A., Bailey, L. & Moses, B. (2018). Perceptions of robotics emulation of human ethics in educational settings: a content analysis. Journal of Research in Innovative Teaching and Learning, 11(2), 126–138. https://doi.org/10.1108/JRIT-02-2018-00…  

Halbach, T., Schulz, T., Leister, W. & Solheim, I. (2021). Robot-Enhanced Language Learning for Children in Norwegian Day-Care Centers. Multimodal Technologies and Interaction, 5(12). https://doi.org/10.3390/mti5120074   

Hägglund, S., Tigerstedt, C., Biström, D., Wingren, M., Andersson, S., Kuvaja Adolfsson, K., Penttinen, J. & Espinosa-Leal, L. (2023). Stakeholders’ Experiences of and Expectations for Robot Accents in a Dental Care Simulation: A Finland-Swedish Case Study. https://doi.org/10.3233/FAIA220611   

Hägglund, S., Espinosa-Leal, L., Forss, T., Kuvaja-Adolfsson, K., Rautanen, K., Shscherbakov, A. & Tigerstedt, C. (2022). TaFiDiAI: Taligenkänning för Finlandssvenska Dialekter genom Artificiell Intelligens -- Automatic Speech Recognition of Finnish Swedish Dialects through Artificial Intelligence. A report. https://doi.org/10.5281/zenodo.7495136 . In R. Hakli, P. Mäkelä, & J. Seibt (Eds.), Social Robots in Social Institutions: Proceedings of RoboPhilosophy 2022 (1 ed., Vol. 366, pp. 125-134). Frontiers of Artificial Intelligence and Applications, Vol.366). IOS Press. https://doi.org/10.3233/FAIA220611  

Kanda, T., Hirano, T., Eaton, D. & Ishiguro, H. (2004). Interactive robots as social partners and peer tutors for children: a field trial. Human Computer Interaction, 19(1–2):61–84

Keane, T., Williams, M., Chalmers, C. & Boden, M. (2017). Humanoid robots awaken ancient language. Australian Educational Leader, 39(4), 58–61.

Kim, E., Berkovits, L., Bernier, E., Leyzberg, D., Shic, F., Paul, R. & Scassellati, B. (2013). Social robots as embedded reinforcers of social behavior in children with autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 43(5):1038–1049.

Kuvaja-Adolfsson, K., Tigerstedt, C., Biström, D. & Espinosa-Leal, L. (2024). Deploying Humanoid Robots in a Social Environment. In: Auer, M.E., Langmann, R., May, D., Roos, K. (eds) Smart Technologies for a Sustainable Future. STE 2024. Lecture Notes in Networks and Systems, vol 1028. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-031-61905-2_36  

Lee, M. (2020). How to grow a robot. Massachusetts: MIT Publications.

Majd, A., Tigerstedt, C., Biström, D. & Espinosa-Leal, L. (2021). Social and Service Robots Deployed for Social Distancing-Optimization and Placement. In 2021 International Conference on Electrical, Computer, Communications and Mechatronics Engineering (ICECCME) (pp. 1-9). IEEE.

Mantzanidou, G. (2019). Educational robotics in kindergarten, a case study. In International Conference on Robotics in Education (RiE) (pp. 52-58). Springer, Cham.

Neumann, M. (2019). Social Robots and Young Children’s Early Language and Literacy Learning. Early Childhood Education Journal, 48, pp. 157170. https://doi.org/10.1007/s10643-019-00997-7  

Nordström, A. & Mannila, L. (2024). Digital kompetens inom småbarnspedagogiken i Svenskfinland. Svenska kulturfonden.

OKM (2026). Korkeakoulutuksen ja tutkimuksen visio. Accessed 26.2.2026: https://okm.fi/korkeakoulutuksen-ja-tutkimuksen-visio  

Pandey, A. K. & Gelin, R. (2017). Humanoid robots in education: a short review. Humanoid robotics: a reference, 1–16.

Pekkarinen, S., Melkas, H. & Hyypiä, M. (2019). Elderly Care and Digital Services: Toward a Sustainable Sociotechnical Transition, in Toivonen, M., Saari, E. (eds) Human-Centered Digitalization and Services. Translational Systems Sciences, vol 19. Springer, Singapore. https://doi.org/10.1007/978-981-13-7725-9_14  

Sintonen, S., Nordström, A., Aflecht, S. & Sommers-Piiroinen, J. (2025). Lägesbild av digitaliseringen inom småbarnspedagogiken 2025. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2025:24.

Tanaka et al. (2012). Children teach a care-receiving robot to promote their learning: field experiments in a classroom for vocabulary learning. Journal of Human-Robot Interaction, 1(1):78–95.

Tigerstedt, C., Edgren, E., Kuvaja-Adolfsson, K. & Biström, D. (2024a). The robot with the heart-shaped eyes: A preliminary insight into a study about child-robot interaction in early childhood education. ICERI 2024 Proceedings.

UKM (2023a). Riktlinjer för digitaliseringen av fostran och utbildning 2027. UKM publikationer 2023: 47. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-941-7   

UKM (2023b). Målbild för digitaliseringen av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. UKM publikationer 2023: 46. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-933-2  

UN (2026). The 17 Goals. https://sdgs.un.org/goals  

Utbildningsstyrelsen (2022). Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Föreskrifter och anvisningar 2022:2b. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/Grunderna_for_planen_for_smabarnspedagogik_2022_1.pdf  

Yadollahi, E., Johal, W., Paiva. A. & Dillenbourg, P. (2018). When deictic gestures in a robot can harm child–robot collaboration.  Proceedings of the 17th ACM conference on interaction design and children, pp 195–206.

Zou, J., Gauthier, S., Pellerin, H. et al. (2024). A Rehabilitation Robotic Companion for Children and Caregivers: The Collaborative Design of a Social Robot for Children with Neurodevelopmental Disorders. International Journal of Social Robotics, 16, pp. 599–617. https://doi.org/10.1007/s12369-024-01104-6  

Robotplattformer:  

QT (Sötis): https://luxai.com/product/qtrobot-rd-v2-aiedge/  

Alf: http://en.sanbot.com/product/sanbot-elf/design