Trygga relationer och delaktighet i småbarnspedagogiken stärker barns resiliens

Enligt Grunderna för planen för småbarnspedagogik är småbarnspedagogikens uppgift att tillsammans med vårdnadshavarna stöda barns utveckling, lärande och välbefinnande. Verksamheten ska främja jämlikhet, likabehandling och motverka utanförskap. De färdigheter barnen utvecklar inom småbarnspedagogiken stärker deras delaktighet och aktiva roll i samhället (Utbildningsstyrelsen, 2022). I Lagen om småbarnspedagogik (2018/540) nämns det också att småbarnspedagogikens ska stärka barnets förmåga att samarbeta och kommunicera med andra, uppmuntra delaktighet i gruppen samt vägleda barnet mot etiskt ansvar, respektfullt bemötande och ett hållbart sätt att handla som samhällsmedlem.

Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar och det uppskattas att ungefär hälften av de psykiska störningarna hos vuxna har börjat redan före 14 års ålder (Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, 2025).  Det är således viktigt att förstå att de tidiga, socioemotionella satsningarna man inom småbarnspedagogiken gör har stor betydelse för barns framtida välbefinnande. Forskning visar att småbarnspedagogiken fungerar som ett tidigt stöd för barns socioemotionella utveckling och framtida psykiska välbefinnande (Jones et al., 2015). Det arbete man inom småbarnspedagogiken gör omfattar en stor del av barnen i Finland. Enligt Statistikcentralen (2024) deltog omkring 235 200 barn i åldern 1–6 år i småbarnspedagogiken år 2024. Detta motsvarar cirka 80 procent av alla barn i den åldern. Hur kan då bemötande, relationerna och barnens delaktighet konkret bidra till att stärka barns resiliens och förmåga att hantera motgångar? Hur kan socionomen inom småbarnspedagogiken främja detta?

Vad är resiliens – och varför är det viktigt?

Resiliens innebär förmågan barnet har att klara av utmaningar i livet samt repa sig efter svårigheter, det vill säga vilken motståndskraft hen har. Resiliensen innefattar inte bara den individuella kapaciteten. Även det hur man i grupper och gemenskaper tillsammans genom samarbete hanterar svåra situationer påverkar resiliensen. Det relationella arbetet inom småbarnspedagogiken har således en betydande roll i att stärka barns motståndskraft. Resiliens betyder även att barn utvecklar delaktighet och förmåga att aktivt agera och påverka sin miljö. (Furu & Heikkilä, 2022)

Trygghetskänsla och varma relationer stärker förmågan att klara av utmaningar. Positiva attityder i omgivningen och att barnet får uppleva delaktighet, bekräftelse och acceptans i sociala sammanhang stärker resiliensen. Förmågan att lösa problem, hantera konflikter och uttrycka känslor, samt att kunna skapa och behålla vänskapsrelationer hjälper till vid utmaningar och framtida svåra livssituationer. (Mieli r.y., 2022)

Att se barnet som aktiv medskapare – socialpedagogikens roll i småbarnspedagogiken

Begreppet socialpedagogik förekommer inte i styrdokumenten i småbarnspedagogiken, men styrdokumenten följer ändå en socialpedagogisk tradition, i linje med det nordiska perspektivet. Det är därför viktigt att lyfta fram vad man konkret kan åstadkomma med det socialpedagogiska arbetet. Då synliggörs också vikten av socialpedagogisk kompetens inom småbarnspedagogiken. (Rintakorpi & Holmikari, 2021)

Ett socialpedagogiskt arbetssätt grundar sig på att människan är en unik och aktiv aktör som lär sig och utvecklas i trygga relationer i gemenskaper. Fostraren och den som fostras behöver skapa en dialog som grundar sig på ömsesidig tillit, äkta närvaro, öppenhet, respekt, acceptans och rättvisa (Nivala & Ryynänen, 2024). Människan bör ses som en individ och en helhet med behov, önskemål och möjligheter. Bekräftelse är ytterst viktigt. Genom reaktioner som kroppsspråk, ögonkontakt, sätt att tala, låter man den som är i behov av stöd förstå att hen är viktig och att man är genuint intresserad av just hen.  (Cederlund et al., 2020) Det socialpedagogiska arbetssättet innefattar också utvecklande av gemenskaper. Detta innebär att den professionella stöder relationer och uppmärksammar kommunikation och gemensam verksamhet. Inom småbarnspedagogiken innefattar det socialpedagogiska arbetet skapande av relationer, delaktighet, lärande och social gemenskap där barn ses som aktiva medskapare av sin egen utveckling och av miljön. (Nivala & Ryynänen, 2024)

Trygga relationen - grunden för lärande

Barn lär sig nya saker bäst när de känner trygghet och välbefinnande. Då de får positiva känslomässiga upplevelser och möjlighet att kommunicera med andra stärks deras lärande. Gruppen de ingår i och upplevelsen av att vara en del av en gemenskap spelar en viktig roll för både barnens lärande och känsla av delaktighet. (Utbildningsstyrelsen, 2022) Forskning gjord av Jones et al. (2015) visar att småbarnspedagogiken fungerar som ett tidigt stöd för barns socioemotionella utveckling vilket även främjar det framtida psykiska välbefinnandet. 

En miljö med trygga relationer som främjar lärande och delaktighet kännetecknas av vuxna som lyssnar, bekräftar och utmanar barnen på ett respektfullt sätt. Vuxna kan stärka barns psykiska hälsa genom att vara närvarande och stöda dem i att öva sina känslomässiga och sociala färdigheter. Det innebär att barnet blir sedd och förstådd av den vuxna, oavsett språk eller förmågor. Med vuxnas stöd lär sig barn att känna igen och hantera känslor, lugna ner sig själv, prata om det som oroar och upptäcka sina styrkor. (Mieli r.y., 2025) För att barn ska kunna skapa trygga och fungerande relationer med både vuxna och jämnåriga behöver de stöd i att utveckla sina socioemotionella färdigheter. Studien visar att de vuxna inom småbarnspedagogiken har en avgörande roll i detta stöd. (Blewitt et al., 2021)

Delaktighet – nyckeln till god självkänsla

Utgående från ett socialpedagogiskt perspektiv handlar delaktighet om att höra till en gemenskap, delta och känna tillhörighet (Nivala & Ryynänen, 2024). Varje barn ses som en unik individ med egna behov och önskemål, som en individ som kan delta utifrån de egna resurserna. (Opetushallitus, 2018). I den dagliga verksamheten förverkligas detta till exempel genom aktiviteter som bygger på barngruppens gemensamma intressen och ett fungerande samarbete. Tillhörigheten och deltagandet i gruppen skapar trygga relationer i vilka demokrati och acceptans råder. För att barn ska kunna vara delaktiga behöver man också beakta att de ska få sin röst hörd och kunna påverka. Detta kan ske genom att barnen exempelvis får välja ett tema och hur de vill jobba med det. Viktigt är också att barnen sedan tillsammans med de vuxna får utvärdera processen och slutresultatet (Nivala & Ryynänen, 2024).

Som det framkommer i forskning, lägger trygga relationer, delaktighet och stabila strukturer grunden för barns resiliens, deras förmåga att hantera motgångar och klara av utmanande situationer i livet. Det socialpedagogiska arbetssättet stöder detta. När man identifierar och värdesätter den socialpedagogiska delen inom småbarnspedagogiken blir det klart att socionomens kompetenser behövs (Rintakorpi & Holmikari, 2021).

Socionomen inom småbarnspedagogik arbetar med både barn och familjer genom delaktighetsfrämjande och gemensamma pedagogiska metoder, grundade på aktuell forskning. I sitt arbete stärker socionomen barnets känsla av tillhörighet och stöder möjligheten till att vara aktiv i planering, genomförande och utveckling av verksamheten (Helminen, 2021). När barn upplever att deras röst har betydelse stärks självkänslan och känslan av att kunna påverka sin omgivning. Delaktighet fungerar därmed som ett skydd mot framtida känslor av utanförskap, maktlöshet och marginalisering (Drugli & Lekhal, 2020).  När barn får uttrycka sina åsikter, välja aktiviteter och påverka sin miljö, utvecklar de även en känsla av självbestämmande och kompetens (Furu & Heikkilä, 2022).

Avslutande reflektioner om relationer, gemenskap och resiliens

Socionomen med sin socialpedagogiska kompetens främjar gemenskap och positiva, trygga relationer, både i barngruppen och i samarbetet med familjer (Helminen, 2021). Trygga relationer kan fungera som ett skydd mot låg självkänsla, hopplöshet och rädsla och därmed lägga grunden för ett långsiktigt psykiskt välbefinnande (Furu & Heikkilä, 2022). En trygg miljö ger barnet möjlighet att utveckla tillit till andra och till sig själv. Detta bidrar till att hen lär sig känsloreglering. Förmågan att reglera sina känslor skyddar barnet mot framtida svårigheter i relationer, dålig uthållighet samt stöder hens problemlösningsförmåga, vilket stärker resiliensen. (Drugli & Lekhal 2020)

Avslutningsvis kan man konstatera att stärkandet av barns resiliens handlar om att skapa trygga relationer, erbjuda delaktighet och bygga en gemenskap där varje barn får växa utifrån sina egna förutsättningar. Med sin socialpedagogiska kompetens har socionomen inom småbarnspedagogiken en unik möjlighet att arbeta för att stärka barnets resiliens. Socionomen kan skapa en trygg relation till barnet genom dialog och genom att bekräfta barnet och visa genuint intresse för hen, stärka barnets känsla av tillhörighet i gruppen och stöda hens vänskapsrelationer samt genom att stöda barnets socioemotionella färdigheter. Genom ett medvetet och relationsfokuserat arbete kan man därmed lägga en viktig grund för ett hållbart psykiskt välbefinnande.  (Blewitt et al., 2021; Cederlund et al., 2020; Mieli r.y., 2022; Nivala & Ryynänen, 2024)

Charlotta Lindroos, socionom inom småbarnspedagogik
Eva Edgren, lektor inom det sociala området, Arcada UAS
 

Källor

Blewitt, C., O’Connor, A., Morris, H., Nolan, A., Mousa, A., Green, R., Ifanti, A., Jackson, K., & Skouteris, H. (2021). “It’s embedded in what we do for every child”: A qualitative exploration of early childhood educators’ perspectives on supporting children’s social and emotional learning. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(4), 1530. https://doi.org/10.3390/ijerph18041530  

Cederlund, C.,Eriksson, L.,Ringsby Jansson, B., & Svensson, L. A. (2020). I huvudet på en socialpedagog. En studie om yrkesverksamma välfärdsarbetare och deras föreställningar om socialpedagogik. (Rapport 2020). Högskolan väst. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1503522/FULLTEXT01.pdf  

Drugli, M. & Lekhal, R. (2020). Att rusta barn för livet-förskolans arbete för barns positiva utveckling. Studentlitteratur.

Furu, A-C. & Heikkilä, M. (2022). Resiliens i förskolan. Natur&Kultur.

Helminen, J. (2021). Varhaiskasvatuksen sosionomi- osallistavan työn javerkostotyön asiantuntija. I Lund, V. & Väliaho, P.(red.). Uudet tuulet-varhaiskasvatus matkalla tulevaisuuteen. Laurea ammattikorkeakoulu. https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-799-609-9  

Jones, D. E., Greenberg, M. & Crowley, M. (2015). Early social-emotional functioning and public health: The relationship between kindergarten social competence and future wellness. American Journal of Public Health, 105(11), 1–8. https://ajph.aphapublications.org/doi/full/10.2105/AJPH.2015.302630  

Lag om småbarnspedagogik. (13.7.2018/540). Finlex. https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2018/20180540  

Mieli r.y. (2025). Hur kan man stärka barns psykiska hälsa inom småbarnspedagogiken? https://mieli.fi/sv/material-och-utbildningar/information-starka-den-psykiska-halsan/barn-och-ungdomar/valbefinnande-i-smabarnspedagogiken/smabarnspedagogik-psykisk-halsa/  

Mieli r.y. (2022). Suojatekijät vahvistavat, riskitekijät heikentävät mielenterveyttä. https://mieli.fi/vahvista-mielenterveyttasi/mita-mielenterveys-on/suojatekijat-vahvistavat-riskitekijat-heikentavat-mielenterveytta/  

Nivala, E. & Ryynänen, S. (2024). Sosiaalipedagogiikka. Kohti inhimillisempää yhteiskuntaa ja kestävää elämää. Gaudeamus.

Opetushallitus. (2018). Osallisuus käsitteenä ja kasvatusfilosofiana. [Video. Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=ApLl2EwEdnw&t=3s  

Rintakorpi, K. & Holmikari, J. (2021). Sosiaalipedagogisen osaamisen tunnistaminen ja tunnustaminen varhaiskasvatuksessa. Sosiaalipedagoginen aikakauskirja, vuosikirja 2021. Vol. 22. https://journal.fi/sosiaalipedagogiikka/article/view/109067/66405  

Statistikcentralen. (2025). I småbarnspedagogiken deltog 80% av barnen år 2024. https://stat.fi/sv/publikation/cm0ox84x06hki06um86ddd600  

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. (2025). Lasten mielenterveys ja mielenterveyden häiriöt. https://thl.fi/aiheet/mielenterveys/mielenterveyshairiot/lasten-mielenterveys-ja-mielenterveyden-hairiot  

Utbildningsstyrelsen. (2022). Grunderna för planen för småbarnspedagogik. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/Grunderna_for_planen_for_smabarnspedagogik_2022_0.pdf