Steinerpedagogik och jämställdhet: Könsroller inom småbarnspedagogiken – från antroposofiska ideal till moderna jämställdhetspraktiker i finländska Steinerdaghem

Steinerpedagogiken grundades av Rudolf Steiner i början av 1900-talet och bygger på hans antroposofiska filosofi. Den betonar barnets helhetsutveckling – kroppsligt, själsligt och andligt (Steiner, 1994).  Steiners idéer om andliga skillnader mellan könen väcker frågor kring hur pedagogiken förhåller sig till jämställdhet idag. Hur kan Steiners tanke om att barn är könlösa före sju års ålder tolkas i dagens arbete med jämställdhet inom småbarnspedagogiken? Vilka möjligheter och begränsningar erbjuder Steinerpedagogiken för att främja könsneutralitet och inkludering inom småbarnspedagogiken? 

I det här blogginlägget analyserar jag Steinerpedagogikens syn på kön utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv, utifrån Steiners skrifter, forskning om jämställdhet i småbarnspedagogiken och exempel från tre finländska Steinerdaghem.  

Steiners syn på kön och barndom

Ur ett socialpedagogiskt perspektiv handlar jämställdhetsarbete i småbarnspedagogik om att främja barnens rätt att utvecklas utan begränsningar av stereotypa könsnormer. I detta sammanhang blir Steinerpedagogikens värderingar och metoder särskilt intressanta att analysera både för deras potential att utmana könsroller och de andliga dimensioner som kan förstärka eller utmana detta arbete.

Steiner beskrev att människan existerar på en andlig nivå innan födseln, utan kön. Fram till tandömsningen vid cirka sju års ålder ansåg Steiner att barn är könlösa och främst lär sig genom imitation och lek i en harmonisk miljö. Först efter könsmognaden upplever människan världen genom sitt kön (Steiner, 2011). Steiner gav dock få praktiska råd kring könsneutral pedagogik. Han menade att dockor och leksaker skulle vara enkla för att stimulera barnets fantasi, men exemplen var ofta könsspecifika, till exempel dockor för flickor. Steiner betonade samtidigt vikten av fri lek för både pojkar och flickor och lyfte särskilt fram flickors behov av fysisk aktivitet för att undvika ett "anemiskt tillstånd" (Steiner, 1994).

Nutida kontext och styrdokument i Finland

Enligt Finlands grundlag får ingen särbehandlas utan godtagbart skäl på grund av kön. Grunderna för planen för småbarnspedagogik (Utbildningsstyrelsen 2022) understryker vikten av genussensitivitet och att barn ska kunna göra fria val utan stereotypa könsnormer. Även Finlands Kommunförbund betonar att jämställdhetsarbetet är avgörande för barns välmående och samhällets sociala hållbarhet (Laaja et al., 2019). Steinerpedagogiska daghem lyfter ofta demokratiska värden som jämlikhet och jämställdhet, men specifika riktlinjer för genusarbete saknas ibland. (Steinerkasvatuksen liitto u.å.). För att få en bättre inblick i hur dessa riktlinjer kan se ut bekantade jag mig med styrdokument från tre Steinerdaghem, både på finska och svenska, i Finland. Daghemmen uppvisar en varierande grad av explicit genusmedvetenhet i de planer för småbarnspedagogik som finns på deras hemsidor. Ett av daghemmen beskriver sin pedagogik som könssensitiv och uppmuntrar fria val oberoende av kön, ett annat betonar individuell respekt och fri lek men nämner inte genus explicit, medan ett tredje använder tydligt begreppet genussensitiv pedagogik för att motverka könsstereotyper.

Steinerpedagogikens möjligheter och utmaningar

Steiner beskrev traditionella andliga skillnader mellan könen, där det feminina kopplades till känsla och omsorg, medan det maskulina associerades med intellekt och aktivitet (Steiner, 2011). För att aktivt arbeta med jämställdhet idag behöver Steinerpedagogiken därför utmana traditionella uppdelningar av intellektuellt och känslomässigt arbete. Forskning visar att pedagogiska yrken fortfarande är starkt feminiserade, trots försök att öka andelen män i sektorn (van Laere et al., 2014). 

Frödén (2012) beskriver hur könsroller i Waldorfförskolor (den rikssvenska motsvarigheten till Steinerdaghem) avkodas naturligt genom rytmiska rutiner och tydligt avgränsade miljöer, utan explicita jämställdhetsstrategier. Även om Steinerpedagogiken inte alltid använder explicita genusmetoder, kan dess socialpedagogiska struktur påverka barns förståelse av kön positivt.

Småbarnspedagoger har ofta en ambivalent syn på könsstereotyper, vilket kan påverka genusneutraliteten även inom Steinerpedagogiken (Van Lombergen et al., 2023). För att motverka detta kan pedagogiken integrera fler kroppsliga och kreativa aktiviteter. Erfarenheter från Danmark och Norge visar att en aktiv, utomhusbaserad pedagogik attraherar en jämnare könsfördelning bland personal, något som redan ligger nära Steinerpedagogikens principer med praktiskt lärande genom konst, hantverk och natur (Van Laere et al., 2014). 

Mansikka och Paalasmaa (2018) menar att Steinerpedagogiken, trots sin individuella utgångspunkt, ibland kan återskapa stereotypa könsroller genom ämnesval och undervisningsmetoder. En kvalitativ studie av Van Lombergen et al. (2023) visar att småbarnspedagoger ofta agerar intuitivt kring kön snarare än medvetet, vilket kan förstärka stereotyper om det saknas explicit genusmedvetenhet. Socialpedagogiska insatser, som normkritisk reflektion och kroppsligt skapande arbete, kan stärka genusmedvetenheten. Projekt som Folkhälsans "Jämställdhet på dagis" (2011) visar att medvetna arbetssätt – t.ex. att inte dela in barn efter kön och att bemöta varje barn som individ – kan bryta stereotypa förväntningar.

Sammanfattning

För en jämställd småbarnspedagogik är det avgörande att pedagogerna medvetet arbetar med genusfrågor och normkritiska metoder. Steinerpedagogikens potential att erbjuda en individuell och inkluderande miljö är stor, men dess traditionella ideal kring andlighet kan behöva kompletteras med mer medvetna strategier för att inte förstärka könsspecifika egenskaper (Mansikka & Paalasmaa, 2018).

Steinerpedagogikens syn på kön är komplex. Steiners ursprungliga idé om barn som könlösa fram till sju års ålder kan stödja genusneutral pedagogik, särskilt genom betoningen av fri lek och individuell utveckling. Ur ett socialpedagogiskt perspektiv är detta en styrka som kan främja barns rätt till fri utveckling. Samtidigt kvarstår Steiners idéer om andliga könsskillnader som en potentiell begränsning om de inte medvetet bearbetas i pedagogisk praktik.

Den moderna Steinerpedagogiken i Finland verkar ha en tydlig ambition att vara genusmedveten och undvika att begränsa barn utifrån könsstereotyper. Samtidigt kan det finnas en inneboende konflikt mellan Steinerpedagogikens traditionella idéer om kön och en mer jämställd och genussensitiv praktik. Hur detta fungerar i praktiken beror sannolikt på den enskilda småbarnspedagogiska enhet och pedagogernas tolkning av läroplanen. Dockorna är fortfarande könlösa och lämnar mycket utrymme åt fantasin. Alla barn sporras att leka samma lekar oavsett kön. Men det är fortfarande upp till pedagogens egen genussensitivitet som avgör i vilken utsträckning osynliga normer bryts och barn får vara sig själva. Att Steinerpedagogiken i sin nuvarande form kan erbjuda en miljö där kön blir icke-relevant för barnens självbild är en viktig observation.

Frågeställningarna från inledningen ger inga enkla svar. Steiners tanke om barn som könlösa erbjuder möjligheter att utveckla pedagogik där barn får utforska identiteter bortom könsstereotyper. Dock krävs det att pedagogerna aktivt och målmedvetet arbetar med genusfrågor för att undvika omedveten reproduktion av stereotypa normer, så som även i kommunala daghem.

Framtida forskning bör därför fokusera på hur Steinerpedagogikens potential för ökad jämställdhet kan förstärkas med explicita, genusmedvetna strategier. Genom att utveckla tydligare riktlinjer och samtidigt bevara pedagogikens helhetssyn och andlighet kan Steinerpedagogiken erbjuda en unik möjlighet att främja könsneutralitet och inkludering inom småbarnspedagogiken.

Nora Garusi, fil.mag., 

Eva Edgren, lektor inom det sociala området

Källor

Folkhälsan (2011) Jämställdhet på dagis https://www.folkhalsan.fi/tryckta-publikationer/utbildningsmaterial/jamstallt-dagis/

Frödén, S. (2012). In changeable and enclosed pink rooms: An ethnographic study of gender, age and spirituality in a Swedish Waldorf pre-school (Doktorsavhandling, Uppsala universitet). Uppsala: Uppsala universitet.

Mansikka, J.-E., & Paalasmaa, J. (2018). Steinerkasvatus sivistyskäsityksen viitekehyksessä. Kasvatus & Aika, 12(1), 6–24. https://journal.fi/kasvatusjaaika/article/view/69903  

Van Lombergen, L., Devlieghere, J., Vanrobaeys, H., Roets, G., & Van Houtte, M. (2025). Preschool teachers’ beliefs and perspectives on gender in education: a qualitative study in Flanders. Gender & Education, 37(2), 244–260. https://doi-org.ezproxy.arcada.fi:2443/10.1080/09540253.2024.2442934  

Van Laere, K., Vandenbroeck, M., Roets, G., & Peeters, J. (2014). Challenging the feminisation of the workforce: rethinking the mind–body dualism in Early Childhood Education and Care. Gender & Education, 26(3), 232–245. https://doi-org.ezproxy.arcada.fi:2443/10.1080/09540253.2014.901721  

Laaja, J., Korhonen, J., Mikola, S. (2019) Mångfald i kommunen. Handbok för främjande av likabehandling i kommunens verksamhet. Suomen Kuntaliitto https://www.kommunforbundet.fi/publikationer/2019/1998-mangfald-i-kommunen-handbok-framjande-av-likabehandling-i-kommunens  

Pietikäinen, M. (2019) Steinerpäiväkoti Taivonkaaren varhaiskasvatussuunnitelma 2019. 

Rosengårdens kollegium (2021) Plan för småbarnspedagogiken för barnträdgården Rosengården 

Utbildningsstyrelsen (2022) Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022
Steinerkasvatuksen liitto (u.å) https://peda.net/steinerkasvatus/ops-ja-vasu/stvasu  

Steiner, R. (2011) Sexuality, Love and Partnership from the Perspective of Spiritual Science. Rodulf Steiner Press

Steiner, R. (1994). Waldorfpedagogik: Antroposofisk människokunskap som grund för undervisning och uppfostran. Telleby.