Arbetslivssamarbete och studentengagemang styrkor inom projektet BalticReed

I detta blogginlägg blickar vi tillbaka på erfarenheter och lärdomar från årens gång, då projektet avslutas i april. Paula Linderbäck, överlärare i cirkulär ekonomi, Laura Montin, miljöspecialist och projektledare och Rasmus Björkvall, laboratorieingenjör svarar på frågorna. Även Sauli Tikka och Henrik Jensen från Ruokomestarit - Premium Finnish Reed ger sin syn på samarbetet med BalticReed.  

Företagssamarbete har varit centralt i ert arbete, berätta hur ni lyckats med detta?  

Rasmus: Vi har aktivt tagit kontakt med företag som redan eller potentiellt sett jobbar med vass och även erbjudit dem möjlighet till samarbete i Arcadas center för hållbarhet och teknik. Från början hade vi inga färdiga samarbeten, men under tre år lyckades vi inom projektet skapa ett omfattande nätverk som resulterade i världens första och största vassmässa, Reed to Revenue, med över 30 utställare från Norden.

Vi vet också att våra samarbetspartner, bland andra Ruokomestarit och Trifilon, har upplevt samarbetet givande. Det är vi stolta över.   

Vad bär ni på Ruokomestarit med er för insikter från samarbetet?  

Sauli: Vi är mycket nöjda med ett flexibelt samarbete där vi kunnat undersöka nya och kreativa lösningar ihop. Vi har varit imponerade av yrkeskunskapen, engagemanget och initiativtagandet som funnits inom projektet. Tack vare det vill vi gärna fortsätta samarbetet med Arcada.

Henrik: Vi har uppnått konkreta testresultat och kunnat styra vår produktutveckling enligt dessa. Samtidigt har vi utvecklat nya idéer som skulle kunna förbättra slutprodukten, eller till och med leda till nya innovationer.

Studentinvolvering har varit viktigt i arbetet med att utveckla nya idéer av vass som råvara – hur har ni jobbat tillsammans kring detta?

Paula: Under hela projektet har vi haft ett berikande samarbete med studenter, där de har varit en aktiv del av både utveckling och innovation kring vassen som råvara. För oss har studentinvolveringen varit värdefull och samtidigt har den gett studenterna möjlighet att arbeta med verkliga utmaningar kopplade till materialutveckling och cirkulär ekonomi.  

Våra ingenjörsstudenter har också haft möjligheten att skriva sina slutarbeten kring det vi jobbat med inom projektet. De har studerat utveckling av vassbiokompositer eller gjort preliminära studier i ekologisk och ekonomisk hållbarhet av vassmaterial. Vi har även haft flera praktikanter med i projektet, vilket varit givande.  

Ni har också genomfört innovationsmaraton, så kallade hackathon, med studenterna?

Laura: Vi har organiserat två omgångar av hackathon. Den första genomfördes med 60 deltagare, där hälften var Arcadas studenter inom en kurs i cirkulär ekonomi och den andra hälften bestod av studenter inom marknadsföring och ekonomi från Hanken. Här låg fokus på att utveckla cirkulära produktidéer baserade på vass. Det andra hackathontillfället arrangerades med våra egna studenter, då 11 blivande ingenjörer under fem månader fick arbeta fram egna innovativa produktprototyper i vasskomposit. Arcadas entreprenörskapshub  var med och vägledde studenterna och som extern samarbetspartner hade vi Trifilon.

Paula: Sett ur ett pedagogiskt perspektiv har detta arbetssätt gett studenterna möjlighet att arbeta med verkliga problem, utveckla problemlösningsförmåga och få erfarenhet av tvärvetenskapligt arbete. Samtidigt har projektet gynnats av studenternas perspektiv, kreativitet och aktuella kunskaper.

Studenternas feedback har också varit mycket positiv – hackathon har upplevts som en värdefull och rolig lärandeupplevelse.

Vilka har varit de största utmaningarna och möjligheterna inom projektet? Har något överraskat er?

Rasmus: Allmänhetens och speciellt företagens intresse för vass hr överraskat oss positivt. Vass och Östersjön väcker känslor hos människor i Norden, vilket underlättat samarbeten och kommunikation. En utmaning har varit att hitta och skapa relevant data om vass som råvara och om hur skördandet påverkar vattenekosystemen. Vi har överraskats av hur traditionella användningar har väckts till liv med nya tekniker, såsom foder och vasstak, samtidigt som vi har kunnat hitta helt nya användningsområden.  

Forskning har inte varit projektets huvudfokus, men ni har publicerat artiklar längs med vägen. Vad för ni vidare till forskningsfältet?

Paula: Parallellt med projektet har vi i Arcadas forskarteam inom cirkulära material bedrivit vetenskapliga studier med fokus på vass som råvara för biokompositer. Arbetet har omfattat analys av materialegenskaper, processbarhet och potentiella tillämpningar, och resultaten har presenterats vid internationella konferenser och i vetenskapliga tidskrifter. Vår forskning visar att vass, som en lokalt tillgänglig och underutnyttjad biomassa, kan fungera som förstärkningsmaterial i polymerer och bidra till att minska användningen av fossilbaserade plaster. Därmed har forskningen bidragit till att bredda biokompositfältet genom att introducera nya råvaror och öka förståelsen för hur dessa kan integreras i moderna tillverkningsprocesser.  

Slutligen, vad händer nu när projektet tar slut? Arbetet fortsätter med ett nytt projekt – berätta mer?  

Paula: Arbetet fortsätter i vårt nya EU-finansierade projekt ReCreate BioBased, där vi bygger vidare på erfarenheterna från BalticReed. Fokus ligger inte enbart på vass, utan även på andra lokala och underutnyttjade biomassor, med målet att bredda användningen av biobaserade råvaror i hållbara produkter och värdekedjor, i linje med Europeiska unionens bioekonomistrategi. Ambitionen i ReCreate BioBased är att gå ett steg längre: att designa om hela värdekedjan. Det innebär att integrera cirkulär ekonomi redan i designfasen, så att varje produkt utvecklas med en tydlig plan för vidare användning, återvinning eller nya materialcykler. Genom detta arbetssätt kan vi bidra till att stänga materialflöden och minimera avfall.  

Projektet kommer att arbeta med konkreta pilotfall där dessa principer testas i praktiken, från råmaterial och produktion till produktdesign och hantering i slutet av livscykeln. En viktig del är även att stärka samarbetet mellan forskning, industri och lokala aktörer i Östersjöregionen för att möjliggöra skalbara och långsiktigt hållbara lösningar.

Lycka till med det nya projektet!

Projektet BalticReed

Tid: 1.5.2023-30.4.2026

Finansiering: Central Baltic Interreg, Nylands förbund

Samverkan: Länsstyrelsen Östergötland, Race For The Baltic, John Nurminens Stiftelse, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) och Ålands Landskapsregering. 

Mer om projektet BalticReed här.