CRPS – Vad är det och hur kan ergoterapeuter jobba med smärtpatienter?

CRPS är ett komplext regionalt smärtsyndrom vilken kan utlösas av olika typer av skador i vävnader. CRPS klassas som en kronisk smärta. CRPS kan delas in i typ ett och typ 2. Då det är frågan om typ ett kan ingen nervskada påvisas, medan typ 2 har en påvisad nervskada. Smärttillståndet presenterar sig på ett avgränsat område, oftast i endera armen eller ben, men om tillståndet blir ovårdat kan smärtan sprida till en annan extremitet. Symtom på CRPS kan vara följande; brännande eller värkande smärta, överkänslighet, svullnad, ändrad hudfärg, temperaturskillnader, onormal svettning samt begränsad ledrörlighet. Orsaken för smärttillståndet är inte ännu klarlagd, vanligtvis kan tillståndet uppkomma som följd av en olycka, fraktur, stroke eller helt spontant.
Som tidigare nämnt kan smärtan sprida sig till de friska extremiteterna om tillståndet inte åtgärdas i tid. Trots att CRPS är ett tillstånd med ett långvarigt förlopp är det inte omöjligt att bli av med tillståndet via adekvata behandlingar. Oavsett detta varierar tillståndets prognos från en person till den andra.
Personer som har CRPS behöver ett mångprofessionellt team bakom sig för att kunna vårda och stöda hen med olika problematiker som uppstår. Det mångprofessionella teamet kan bestå av till exempel en läkare, psykolog, fysioterapeut och ergoterapeut. Det är ytterst viktigt för personer med smärttillståndet att slippa av med smärtan genom att äta ordinerade smärtlindrande mediciner.

Som ergoterapeut kan man jobba med klienter som dessa på många olika sätt. Exempelvis spegelterapi som tar personens kapabilitet att röra på den skadade kroppsdelen i beaktande. Andra typer av interventioner som finns är olika slags smärtlindringar som ortoser. En ortos kan antingen göras som en vilo-ortos då den är menad att hindra rörelse eller som en funktionell ortos som är menad att tillåta aktivitet/rörelse.

Olika stimuli-behandlingar kan även vara till stor hjälp för att lindra smärta, TENS (transkutan elektrisk nervstimulerings behandling) är en behandling som används för personer med postoperativ smärta, nedreryggs smärta men även vid andra smärttillstånd för att lindra smärta.
För ergoterapeuterna är det även viktigt att tänka på hur man kan handleda en person på bästa möjliga vis. Exempelvis hur man ska fördela belastningen och inte enbart arbeta med ena handen, tänka på att ta regelbundna pauser i aktiviteter och även att alla lyft man gör ska ske nära kroppen för att hindra belastningsskador.

Sammanfattningsvis är CRPS ett kroniskt smärttillstånd som kan orsakas till följd av en olycka eller fraktur. Det blir viktigt att få vård av ett mångprofessionellt team för att på bästa sätt hjälpa och stöda personen att bli bättre och komma tillbaka till gamla/tidigare rutiner. Desto snabbare och bättre hjälp en person får undviker man att smärtan sprider sig till övriga extremiteter.

Sofie Elho, ergoterapistuderande, Arcada
Patricia Raearo, ergoterapistuderande, Arcada

Spegelterapi som intervention

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning, som medför neurologiska symtom. Ett vanligt symtom är nedsatt funktion i övre extremitet, där svårigheter att utföra aktiviteter i dagliga livet kan uppstå. Som ergoterapeut möter vi olika personer med olika problem i vardagen. Till exempel personer med funktionsnedsättningar på grund av stroke. Det finns många olika metoder och processer för strokepatienter beroende på graden av svårigheter som patienten har samt vilka behov av hjälp som patienten upplever. Allt som ergoterapeuter gör skall vara evidensbaserat och ha en mening och betydelse varför man utför det. I detta blogginlägg fokuserar vi på en intervention för strokepatienter med följd av hemipares (halvsidesförlamning) och neglekt (försämrad förmåga att gestalta ena kroppsidan).
Hemipares och negleckt är oftast följd av en hjärnskada på högra hjärnhalvan. Hos människor styrs rörelsen på vänstra sida av kroppen i första hand av högra hjärnhalva och vice versa.

Spegelterapi är en intervention som kan användas för träning av funktion i övre extremiteter. Spegelterapi skapar en illusion att den påverkade/drabbade kroppshalvan som skall rehabiliteras har en normal funktion, alltså lyder impulser från hjärnan. Även om detta inte är fallet så luras hjärnan i att tro detta. Denna terapiform har visat sig förbättra motorisk återhämtning av den nedsatta kroppssidan.

Hur utförs spegelterapi i praktiken?
Den påverkade/drabbade kroppsdelen (armen) placeras bakom spegeln så att den är i gömman, medan den friska handen är framme så att den reflekteras via spegeln. Med den friska handen gör man olika slags rörelser så att det skapas en illusion i hjärnan med hjälp av spegelreflektionen så att det ser ut som om den drabbade handen utför dessa rörelser. Klienten som utför spegelterapi har som uppgift att fokusera på spegelns reflektion. Behandlingen består i att patienten repetitivt utför arm/handrörelser som innefattar kraftgrepp, precisionsgrepp samt fingrarnas samarbete. För att uppnå bästa möjliga resultat bör man generellt börja i ett relativt tidigt skede, det beror dock på vad man har för symptom och sjukdom.

Till vem passar spegelterapi?
Spegelterapi har använts till exempel för klienter som har amputerats och lider av så kallad “spöksmärta” (smärta i den kroppsdel som har amputerats). Men terapiformen utförs också till patienter som rehabiliteras efter stroke, eller har CRPS. Den används för både barn och vuxna. Spegelterapi har använts för att rehabilitera händer och fötter.

Vad är målet?
Målet med spegelterapi blir att få hjärnan att tro att den påverkade kroppsdelen som rehabiliteras fungerar. Spegelterapi hjälper med svullnad, lindrar smärta, styvhet och spasticitet.

Vad blir ergoterapeutens uppgift vid utförande av spegelterapi?
Spegelterapi och dess effekter är väldigt individuellt. Ergoterapeutens jobb är att presentera spegelterapi interventionen för klienten samt berätta fördelarna med terapin. När processen har börjat handleder ergoterapeuten klienten med hens individuella träningsplan så att klienten har möjlighet att hemma träna självständigt. Vårt jobb är också att skapa en individuell träningsplan för klienten. När det är möjligt kan ergoterapeuten passivt göra rörelserna med klientens påverkade arm, samtidigt som klienten gör rörelserna med sin friska hand. Processen och handledningen av terapin är givetvis annorlunda från en klient till en annan och från fall till fall.


Källor:

Hesselstrand, M., Samuelsson, K., & Liedberg, G. (2015). Occupational Therapy Interventions in Chronic Pain – A Systematic Review. DOI: 10.1002/oti.1396 Published in: Wiley Online Library, 183-194.

Harno, H. (2016). Monimuotoinen paikallinen kipuoireyhtymä (CRPS). https://www.duodecimlehti.fi/duo13169 Extern länk

Oliveira et al. (2018). Mirror and Vibration Therapies Effects on the Upper Limbs of Hemiparetic Patients after Stroke: A Pilot Study. Rehabilitation Research & Practice, 1–6.

Thieme, H., Morkisch, N., Mehrholz, J., Pohl, M., Behrens, J., Borgetto, B., & Dohle, C. (2018). Mirror therapy for improving motor function after stroke.

Vance, C.G.T., , Dailey, D.L., Rakel, B.A., & Sluka, K.A. (2014). Using TENS for pain control: the state of the evidence. Future Medicine Ltd, 4(3), 197–209.

Wang, W., Zhang, X., Ji, X., Ye, Q., Chen, W., Ni, J., Shen, G., Zhang, B., Yuan, T.-F., & Shan, C. (2015). Mirror neuron therapy for hemispatial neglect patients. Scientific Reports, 8664.

Ünal, A., Altuğ, F., Kilavuz, G., Kara, G., & Cavlak, U. (2019). Expectations of patients with hemiparesis from physiotherapy programme: concordance among patients, patients’ caregiver and physiotherapists. European Journal of Physiotherapy, 21(1), 15–19.