Från klassrum till butiksgolv – samarbetet mellan Arcada och en K-köpman

Bakgrund

Att vara K‑köpman (på finska K‑kauppias) i Finland innebär att man är en självständig företagare som driver en butik inom K‑gruppen, en av landets största detaljhandelskoncerner. K‑gruppen består av centralorganisationen Kesko och över 1 000 självständiga K‑köpmän som tillsammans bildar detaljhandelsnätet med bland annat livsmedelsbutiker (K‑Market, K‑Supermarket, K‑Citymarket), byggvaruhus (K‑Rauta) och andra specialbutiker. K‑köpmannen är ansvarig för sin butiks dagliga verksamhet, personal, kundservice, lokala sortiment och ekonomi, samtidigt som hen tar del av K‑gruppens centrala tjänster, inköp och varumärken. Modellen kombinerar självständigt entreprenörskap med kedjans samlade resurser, vilket ger butikschefen stort ansvar för lönsamhet och kundnöjdhet, medan Kesko stödjer med utbildning, logistik och kedjekoncept. K‑köpmännen är också organiserade i K‑köpmannaförbundet, som bevakar deras gemensamma intressen och stärker K‑konceptets utveckling i Finland (Kesko, 2025).

Arcada har ett långvarigt och nära samarbete med K-köpman och Arcada-alumnen Mikko Länsiluoto. Tillsammans med sin fru har han bland annat drivit K-Supermarket Postitalo i Helsingfors och ansvarar för närvarande för K-Citymarket i Borgå. Därtill bygger de en ny K-Citymarket i Borgå som ska öppna senast vintern 2027. Samarbetet har omfattat olika aktiviteter och inkluderat Arcadas studenter, forskarpersonal och robotrelaterade insatser. Särskilt marknadsföringsstudenter från tradenomprogrammet, både på svenska och engelska, har deltagit aktivt i samarbetet.

Samarbetetsformer

Samarbetet mellan företag och högskoleinstituitoner (engelskans Higher Education Institution, HEI, används hädanefter som begrepp) har ganska rafflande beskrivits som ”När två världar krockar” (Ramos, 2026), vilket indikerar på ett stort gap mellan företagens och högskolornas syn på omvärlden. Forskare verkar dock överens om att mervärdet är stort då dessa två världar möts och jobbar tillsammans i olika former (t.ex. Arranz m.fl., 2022; Ramos, 2026; Tereshchenko m.fl., 2024). Tereshchenko m.fl. (2024) visar att samarbete med HEIs är viktigt för innovation, särskilt för små företag. De beskriver olika sätt att samarbeta (som forskningsprojekt) och betonar att goda relationer och tydliga strategier är nyckeln till att samarbetet ska fungera bra. Arranz m.fl. (2022) visar därtill att studenter har större chans att få jobb när HEIs samarbetar nära med företag. De förklarar att det inte bara handlar om hur ofta samarbetet sker, utan också om variationen i samarbetet – till exempel praktik, projekt och olika utbildningar – vilket hjälper studenter att utveckla de färdigheter som arbetsgivare efterfrågar. Huvudidén är att stärka relationer och nätverk mellan HEIs och företag (så kallat socialt kapital) vilket gör det lättare för studenter att gå från utbildning till arbetslivet. Också Ramos (2026) beskriver hur små och medelstora företag och HEIs kan bygga långsiktigt samarbete. Artikeln betonar att vägen till framgång kräver tid, tålamod och tydliga mål, eftersom företagens praktiska behov och högskolornas akademiska kultur ofta skiljer sig åt. Genom att fokusera på ömsesidigt förtroende, kontinuerlig kommunikation och gemensamma projekt kan båda parter skapa hållbara samarbeten som stärker innovation och kompetensutveckling.

I samarbetet mellan Arcada och Mikko Länsluoto har vi identifierat följande samarbetsformer eller roller för K-köpmannen: branschexpert, uppdragsgivare, arbetsgivare och forsknings-, utvecklings- och innovationspartner (FUI-partner). Med andra ord kan samarbetet vara varierande. Se figur 1 med exempel på de olika rollerna. 

Figur 1. Potentiella roller för en köpman (egen kreation)

Som följande presenterar vi exempel på K-köpman som uppdragsgivare i studenternas kursprojekt och som samarbetspartner i FUI-projekt.

K-köpman som uppdragsgivare i studenternas kursprojekt ”Service innovation challenge”

Kursen Customer Experience Management (5 sp), som genomfördes vintern 2026, syftade till att utveckla ett kundupplevelsekoncept (s.k. CX-koncept) för Mikkos nya K-Citymarket-butik i Borgå. Totalt deltog 35 studenter i kursen, vilka organiserades i sju grupper om fem studenter. Deltagargruppen bestod till cirka hälften av nationella studenter och till hälften av internationella studenter, vilket bidrog till ett brett spektrum av perspektiv i projektarbetet.

Kursens prestationer baserades på både en skriftlig rapport och en muntlig presentation, vilka tillsammans utgjorde 60 procent av det slutliga kursvitsordet. Projektarbetet inkluderade genomförande av marknadsundersökningar samt andra relevanta analyser för att stödja utvecklingen av ett välgrundat CX-koncept.

Mikko deltog aktivt i kursens genomförande, både i det inledande skedet och vid slutpresentationerna. Under projektets gång gavs varje grupp möjlighet att kontakta honom en gång för att erhålla vägledning och återkoppling, vilket stärkte kopplingen mellan teori och praktik.

Som en integrerad del av kursupplägget ingick ett tävlingsmoment, där de mest framgångsrika konceptförslagen lyftes fram. Två koncept valdes ut som särskilt framstående. Det ena konceptet fokuserade på en hyllösning och produktpresentation med koppling till Gamla Borgå och åstrandområdet, med betoning på lokala produkter och deras synlighet i butiken. Det andra konceptet utgjordes av ett så kallat meal box-koncept, vilket syftade till att underlätta kundernas vardag genom färdigt sammansatta måltidslösningar. Vinnarna erhöll varsitt presentkort till k-kedjan.

Studenterna var väldigt positiva till uppdraget och här ett exempel på en students feedback: 

”Att få göra K-Citymarket projektet var mycket givande. Det var motiverande att satsa på detta projekt eftersom man fick vara del av något "verkligt". Tävlingsaspekten var även mycket sporrande.”

K-köpman som partner i FUI-projekt

I projektet ”Roboten i matbutiken” utfördes ett fältförsök under en vecka med Arcadas servicerobotar i Mikkos butik K-supermarket Postitalo våren 2024. Syftet med studien var att förstå kundernas uppfattningar om servicerobotar som används i butiksmiljö och vilka uppgifter servicerobotar kan ha i en matbutik. I projektet deltog både forskare och utvalda tradenomstudenter. Under försöket hade roboten tre huvudsakliga uppgifter: att guida kunder till veckans erbjudanden, att marknadsföra ett hemligt specialerbjudande samt att fungera som assistent vid provsmakning. Som forskningsmetoder användes ”lärande genom att göra” (learning by doing), observation och enkätundersökning. Mikko var särskilt aktivt involverad i planeringen av robotarnas olika uppgifter. Även butikspersonalen bidrog till arrangemangen. Resultaten från projektet delades och publicerades (se till exempel blogginlägget om roboten i matbutiken), och i maj 2026 utförde vi en ny fältstudie i K-Citymarket i Borgå, där Mikko nu fungerar som köpman. 

Fördelar och utmaningar med samarbete

Ett samarbete mellan en köpman och en HEI kan skapa betydande mervärde för båda parter. På basen av våra erfarenheter innebär samarbetet för köpmannen möjligheter till gemensam innovation, fördjupade marknadsinsikter samt tillgång till avancerade verktyg och infrastruktur (t.ex. Arcadas robotar). Det ger även ökad synlighet bland studenter och andra intressenter samt nya perspektiv på verksamhetsutveckling. 

För högskolan bidrar samarbetet till gemensam innovation samt tillgång till praktiska fallstudier som gör det möjligt att kombinera teori och praktik i undervisningen. Studenterna får därmed en bättre förståelse för verkliga affärssituationer, samtidigt som skolan får tillgång till branschens expertis och autentiska verksamhetsmiljöer. Även här bidrar samarbetet till ökad synlighet. Enligt Satorres Martínez m.fl. (2019) kan mångsidiga samarbetsmodeller effektivt minska klyftan mellan högre utbildning och näringsliv, vilket även återspeglas i vårt samarbete.

Samtidigt finns det utmaningar att ta hänsyn till, såsom begränsade resurser och behovet av att samordna tidtabeller och planering mellan parterna. Dessa utmaningar är dock typiska i olika sorters samarbeten. Viktigt är att ha en god relation och förtroende för varandra och, framför allt, viljan att göra saker tillsammans, och det har vi i detta samarbete. Detta stöds även av Arranz m.fl. (2022), vars forskning visar att starka relationer skapar mervärde för båda parter.

Samarbetet har även presenterats den 5.5.2026 vid AMK Opepäivä 2026 arrangerat av Kesko koulutus i K-kampus i Fiskhamnen i Helsingfors.

Skribenter:

Niklas Eriksson, Överlärare, Arcada

Mikko Länsiluoto, K-köpman, K-Citymarket Borgå

Referenser

Arranz, N., Arroyabe, M. F., Sena, V., Arranz, C. F., & Fernandez de Arroyabe, J. C. (2022). University–enterprise cooperation for the employability of higher education graduates: A social capital approach. Studies in Higher Education, 47(5), 990–999. https://doi.org/10.1080/03075079.2022.2055323

Kesko Oyj. (2026, 5 mars). Liiketoimintamallit. https://www.kesko.fi/sijoittaja/strategia/liiketoimintamallit/

Tereshchenko, E., Salmela, E., Melkko, E., Phang, S. K., & Marttonen Arola, S. (2024). Emerging best strategies and capabilities for university–industry cooperation: Opportunities for MSMEs and universities to improve collaboration: A literature review 2000–2023. Journal of Innovation and Entrepreneurship, 13(1), Article 28. https://doi.org/10.1186/s13731-024-00386-4

Ramos, S. (2026). When two worlds collide: The journey towards SME–HEI long-term collaboration. LAB Pro. https://www.labopen.fi/en/lab-pro/when-two-worlds-collide-the-journey-towards-sme-hei-long-term-collaboration/

Satorres Martínez, S., Estévez, E., Kakko, A., Matilainen, J., Gómez Ortega, J., & Gámez García, J. (2019). Bridging the gap between higher education institutions and companies: The HEIBus cooperation models. In INTED2019 Proceedings (pp. 8114–8122). IATED. https://library.iated.org/view/SATORRESMARTINEZ2019BRI