CRPS – Nervsystemets nödrop: En inblick i patofysiologi, symptom och behandling

Begreppet komplex i CRPS betonar att det inte enbart handlar om smärta utan beskriver en mångsidig karaktär, vilket också är en utmaning för de professionella att förstå (Johnston-Devin et al., 2021). Bloggtexten vill öka förståelsen för CRPS för alla som är intresserade av ämnet såväl klienter, anhöriga som professionella.

Vad är CRPS?

CRPS klassificerat som ett primärt smärttillstånd (National Institute for Health and Care Excellence [NICE], 2021) och diagnostiseras enligt Budapestkriterierna (O´Connell et al., 2013) som beskrivs i sista stycket. Tillståndet drabbar främst en distal extremitet efter mjukvävnadsskada, fraktur, nervskada eller postoperativt ingrepp (Bruehl, 2015; Moore et al., 2022; Terveyskylä, 2024). Det mest framträdande symptomet är intensiv och ihållande smärta, ofta oproportionerlig i förhållande till det ursprungliga traumat (Bruehl, 2015). Vanliga symptom är förstärkt smärtkänslighet (hyperalgesi) och där normalt icke-smärtsamma stimulin, t.ex. beröring eller kyla, upplevs som smärtsamt (allodyni) (Taylor et al., 2021). Svullnad, minskad styrka samt förändringar i hudfärg, temperatur och svettning jämfört med den opåverkade sidan är vanliga, liksom muskelsammandragningar (dystoni). (Bruehl, 2015; Kuttikat et al., 2016) 

CRPS påverkar kroppsuppfattningen och rumslig orientering, vilket kan göra det svårt att uppfatta extremitetens yttergränser eller skilja mellan höger och vänster sida (lateralisering). (Kuttikat et al., 2016; Lewis et al., 2007) Klienter på mottagningen beskriver ofta en känsla av klumpighet, där de exempelvis snubblar över trösklar eller tappar saker. Många upplever också att den drabbade extremiteten känns främmande (Kuttikat et al., 2016; Lewis et al., 2007). Tidig diagnostik och behandling har en central betydelse för att bevara extremitetens funktion och patientens livskvalitet (Hagelberg & Haanpää, 2017). 

CRPS klassificeras i två grupper: CRPS 1, utan konstaterad nervskada, och CRPS 2, där en nervskada har identifierats (Smart et al., 2022). Diagnos kan ställas enligt Budapestkriterierna, där patienten upplever kontinuerlig smärta som är oproportionerlig i förhållande till den ursprungliga utlösande händelsen. Patienten ska rapportera minst ett symptom från tre av följande fyra kategorier: känselförändring (sensorisk t.ex. allodyni), förändring i blodkärlens funktion (vasomotorisk t.ex. huden blir blåaktig/rödaktig), förändrad svettning eller svullnad (sudomotorisk), rörelsepåverkan (motorisk) och förändring i hud eller hårväxt (trofisk). Vid klinisk utvärdering måste det finnas objektiva tecken på tillståndet inom minst två av nämnda kategorier samt en uteslutning av andra eventuella diagnoser. (O´Connell et al., 2013)

Patofysiologi

CRPS har en komplex och delvis oklar patofysiologi, där inflammation, blodcirkulation och nervsystemets funktion samverkar med psykosociala faktorer. En central faktor är att immunsystemet reagerar avvikande och förstärker farosignalering (nociception) (Lenz et al., 2013; Ferraro et al., 2024). Nociception är kroppens varningssystem som registrerar potentiell skada och vidarebefordrar dessa signaler till hjärnan för bearbetning. Tolkningen av signalerna påverkas inte bara av själva skadan, utan även av tidigare erfarenheter och känslor. (Chen et al., 2023) Även autoimmuna processer kan bidra till överkänslighet i såväll det perifera och centrala nervsystemet. (Ferraro et al., 2024) Denna överkänslighet, kallad sensitisering, gör att nervsignaler förstärks, vilket kan leda till att smärta upplevs mera intensiv t.ex. vid lätt beröring. Central sensitisering innebär en överkänslighet i nervsystemet, där ökad känslighet upplevas även i oskadade områden. Detta tyder på en generell obalans i det centrala nervsystemet. (Lenz et al., 2013; Nijs et al., 2021) Förändring i blodflödesreglering är ett vanligt fenomen och kan bidra med ökad smärtupplevelse.  (Jänig & Baron, 2002; Moseley & Moen, 2017)

Forskning på hjärnan har identifierat funktionella förändringar som kan påverka smärtupplevelsen och samspelet mellan sinnet och muskler. Dessa mekanismer är viktiga för kroppsuppfattning, rörelseplanering och rörelseutförande med precision. (Takasaki et al., 2016; Todorov, 2004: Yang & Chang, 2019) Psykologiska faktorer som ångest, stress och depression kan förvärra CRPS symptom i samverkan med andra patofysiologiska mekanismer (Farzad et al., 2022; Ferraro et al., 2024).

Principer för rehabilitering

Rehabiliteringen syftar till att förbättra livskvaliteten, omstrukturera det dysfunktionella nervsystemet och smärtlindring. Behandlingen anpassas individuellt och kombinerar fysiska, neurologiska, psykologiska och utbildningsbaserade interventioner. (Limerick et al., 2023; Mittinty et al., 2018; Geneen et al., 2015). 

Smärtutbildning

CRPS-behandling bygger på samverkan mellan professionella och patienter, där smärtutbildning eller “pain education” stärker förståelsen för tillståndet (Gloebel et al., 2019; Goh et al., 2017). Smärtutbildning har en central roll i behandlingen av kronisk smärta. Den effektiviseras genom tre centrala moment. Första handlar om att förändra förståelsen och tolkningen av smärtan. Det andra temat betonar hur tankar, känslor och tidigare erfarenheter påverkar smärtupplevelsen. Det tredje temat fokuserar på att träna och omstrukturera smärtsystemet. (Leake et al., 2021) Ökad förståelse för smärta kan minska på rädslan och stärka känslan av kontroll. (Mittinty et al., 2018; Geneen et al., 2015) Man kan förändra sin förståelse av smärta genom att lära sig hur hjärnan tolkar signaler, och hur stress, sömn samt känslor påverkar smärtupplevelser. Smärtutbildning som utgår från patientens perspektiv och betonar hjärnans roll skapar möjligheter till kontroll och positiv förändring. (Leake et al., 2021; Mittinty et al., 2018)

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är viktig för rehabiliteringen och dess centrala mål är att hantera smärtrelaterad rädsla, som har identifierats som negativ faktor för en lyckad rehabilitering. (Bernardy et al., 2025; Poppen et al., 2023) Inom fysioterapi används kognitiva strategier till att främja individens förståelse av smärta, negativa tankemönster och beteende. (Holopainen, 2020) Ett vanligt exempel inom fysioterapin är att skapa positiva rörelseupplevelser för att minska rädsla för smärta vid rörelse (fear of movement). Tidigare erfarenheter kan göra att vissa rörelser undviks, men genom gradvis exponeringsterapi vid fysioterapi kan trygghet och tillit till kroppen byggas upp. (Meulders, 2019; Holopainen, 2020)

CRPS-behandling genom gradvis aktivering  

Metoder såsom Graded Motor Imagery (GMI) och spegelterapi används ofta vid CRPS för att lindra smärta och förbättra funktionsförmågan (Ferraro et al., 2024). Dessa metoder syftar specifikt till att påverka hjärnbarkens förändringar utan att utlösa en smärtreaktion. GMI aktiverar stegvis hjärnbarken, först genom igenkänning av drabbade kroppsdelen med hjälp av bilder, därefter genom motorisk visualisering och slutligen genom spegelterapi. (Harden et al., 2022) Under spegelterapin luras hjärnan av spegelbilden. Om man placerar sin högra hand framför en spegel och tittar på spegelbilden, ser det ut som den vänstra handen. Då aktiveras hjärnan för att träna vänstra handen utan fysisk rörelse, vilket kan annars vara smärtsamt. (Neuro Orthopaedic Institutet Australasia & Noigroup Publications, u.å) Virtual reality, VR, är även en metod som kan minska smärta genom att påverka hjärnans tolkning av kroppen och smärtsignaler. Genom distraktion och förändrad kroppsuppfattning kan VR bidra till smärtlindring och bättre funktion. (Arcos-Holzinger et al., 2023).

Den funktionella återställningen sker stegvis – från rörelseomfångsträning till gradvis ökad belastning, exempelvis att bära lätta föremål. Samtidigt genomförs en gradvis avvänjning av sensoriska stimuli, t.ex. med silkesberöring som övergår till grövre texturer. Stegvis återställning av känselförmågan kan hjälpa nervsystemet att återgå till en mer normal bearbetning av intryck. (Harden et al., 2022) 

Träning reglerar blodflödet, sänker halten av stresshormoner, frigör kroppens egna smärtlindrande ämnen (endogena opioder) och reducerar inflammationen (Li et al., 2023). Fysioterapi utförs inom patientens toleransnivå, eftersom träningen lätt kan utlösa smärta i ett överkänsligt nervsystem (Harden et al., 2022). Fysisk aktivitet är viktig och har en positiv inverkan på den mentala hälsan genom att stärka självkänslan och livskvaliteten (Mahindry et al., 2023).

Forskning visar att en kombination av smärtutbildning, KBT, stresshantering och fysisk träning kan minska central sensitisering och förbättra livskvaliteten hos CRPS-patienter. Det är viktigt att använda sig av en mångsidig samt individanpassad behandlingsplan för att uppnå bästa resultat. (Nijs et al., 2014; Nijs et al., 2019)

Sammanfattning

Som ett komplext smärtsyndrom påverkar CRPS inte bara kroppen, utan hela människan. Tillståndet påverkar nervsystemets funktion och kan leda till motoriska och sensoriska störningar. Med en mångsidig och individanpassad behandlingsstrategi – med patientutbildning, psykologiska insatser och träning – kan både symptom lindras och livskvaliteten förbättras. Tillsammans utgör dessa interventioner en helhetsorienterad strategi för att bemöta utmaningar vid CRPS samt förhoppningsvis minska känslan av osynlighet och ge hopp om att bli förstådd.

Amanda Rimpilä, fysioterapeut, Arcada
Kati Hellsten, lektor i fysioterapi, Arcada

Foto: AdobeStock

Källor

Arcos-Holzinger, M., Biebl, J. T., Storz, C., Gutmann, M., Azad, S. C., Holzapfel, B. M., & Kraft, E. (2023). Virtual reality in managing Complex Regional Pain Syndrome (CRPS). a scoping review. Frontiers in Neurology, 14. doi: https://doi.org/10.3389/fneur.2023.1069381  

Bernardy, K., Wicking, M., Michelka, R., & Schwarzer, A. (2025). Kognitive Verhaltenstherapie beim komplexen regionalen Schmerzsyndrom. Schmerz, 39, 67–77. doi: https://doi.org/10.1007/s00482-024-00858-2  

Bruehl, S. (2015). Complex regional pain syndrome. BMJ: 350:h2730. doi: 10.1136/bmj.h2730 

Chen, J. S., Kandle, p. F., Murray, I. V., Fitzgerald, L. A., & Sehdev, J. S. (2023). Physiology, Pain. StatPerals. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30969611/  

Farzad, M., MacDermid, J. C., Packham, T., Khodabandeh, B., Vahedi, M., & Shafiee, E. (2022). Factors associated with disability and pain intensity in patients with complex regional pain syndrome. Disability and Rehabilitation, 44(26), 8243 – 8251. doi: https://doi.org/10.1080/09638288.2021.2009045  

Ferraro, M. C., O´Connell, N. E., Sommer, C., Goebel, A., Bultitude, J. H., Cashin, A. G., Moseley, G. L., & McAuley, J. H. (2024). Complex regional pain syndrome: advances in epidemiology, pathophysiology, diagnosis, and treatment. Lancet Neurology, 25, 522 – 33. https://www.newswise.com/pdf_docs/171445274841970_Complex%20Pain.pdf  

Geneen, L. J., Martin, D. J. Adams, N., Clarke, C., Dunbar, M., Jones, D., McNamee, P., Schofield, P., & Smith, B. H. (2015). Effects of education to facilitate knowledge about chronic pain for adults: a systematic review with meta-analysis. Systematic Reviews, 4, 132. doi: 10.1186/s13643-015-0120-5 

Gloebel, A., Barker, C., Birklein, F., Brunner, F., Casale, R., Eccleston, C., Eisenberg, E., McCabe, C., Moseley, G. L., Perez, R., Perrot, S., Terkelsen, A., Thomassen, I., Zyluk, A., & Wells, C. (2019). Standards for the diagnosis and management of complex regional pain syndrome: Results of a European pain federation task force. European Journal of Pain, 23(4), 641–651. doi: https://doi.org/10.1002/ejp.1362  

Goh, E. L., Chidambaram, S., & Ma, D. (2017). Complex regional pain syndrome: a recent update. Burns & Trauma, 5, 56–69. doi: https://doi.org/10.1186/s41038-016-0066-4  

Griffiths, G. S., Thompson, B. L., Snell, D. L., & Dunn, J. A., (2023). Experiences of diagnosis and treatment for upper limb Complex Regional Pain Syndrome: a qualitative analysis. Pain Med, 1;24(12), 1355 – 1363. doi: 10.1093/pm/pnad111 

Hagelberg, M., & Haanpää, M. (2017). Alueellinen kipuoireyhtymä. Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim, 133(17):1545–52. https://www.duodecimlehti.fi/duo13888  

Harden, R. N., McCabe, C. S., Goebel, A., Massey, M., Suvar, T., Grieve, S., & Bruehl, S. (2022). Complex Regional Pain Syndrome: Practical Diagnostic and Treatment Guidelines, 5th Edition. Pain Medicine, 23(1), 1 – 53. doi: https://doi.org/10.1093/pm/pnac046  

Holopainen, R. (2020). Psykologisesti informoitu hoito. Luomajoki, H. (toim.), Ammattilaisen Kipukirja (s. 175- 200). VK-kustannus Oy. 

Johnston-Devin, C., Oprescu, F., Gray, M., & Wallis, M., (2021). Patients Describe their Lived Experiences of Battling to Live with Complex Regional Pain Syndrome. The Journal of Pain, 22(9), 1111-1128. doi: 10.1016/j.jpain.2021.03.151 

Jänig, W., & Baron, R. (2002). Complex regional pain syndrome is a disease of the central nervous system. Clinical Autonomic Research: 12, 150-164. doi: 10.1007/s10286-002-0022-1

Kuttikat, A., Noreika, V., Shenker, N., Chennu, S., Bekinschtein, T., & Brown, C. A. (2016). Neurocognitive and Neuroplastic Mechanisms of Novel Clinical Signs in CRPS. Frontiers in Human Neuroscience 10(16). doi: 10.3389/fnhum.2016.00016

Leake, H. B., Moseley, G. L., Stanton, T. R., O´Hagan, E. T., & Heathcote, L. C. (2021). What do patients value learning about pain? A mixed-methods survey on the relevance of target concepts after pain science education. Pain, 162(10), 2558 – 2568. doi: 10.1097/j.pain.0000000000002244 

Lenz, M., Üçeyler, N., Frettlöh, J., Höffken, O., Krumova, E. K., Lissek, S., Reinersmann, A., Sommer, C., Stude, P., Waaga-Gasser, A. M., Tegenthoff, M., & Maier, C. (2013). Local cytokine changes in complex regional pain syndrome type I (CRPS I) resolve after 6 months. Pain, 154(10): 2142 – 2149. doi: https://doi.org/10.1016/j.pain.2013.06.039  

Lewis, J. S., Kersten, P., McCabe, C. S., McPherson, K. M., & Blake, D. R. (2007). Body perception disturbance: A contribution to pain in complex regional pain syndrome (CRPS). Pain 133(1), 11-119. doi: 10.1016/j.pain.2007.03.013

Limerick, G., Christo, D. K., Tram, J., Moheimani, R., Manor, J., Chakravarthy, K., Karri, J., & Christo, P. J. (2023). Complex Regional Pain Syndrome: Evidence-Based Advances in Concepts and Treatments. Current Pain and Headache Reports, 27, 269-298. doi: https://doi.org/10.1007/s11916-023-01130-5  

Li, T-S., Wang, R., Su, X. & Wang, X-Q. (2023). Effect and mechanisms of exercise for complex regional pain syndrome. Frontiers in Molecular Neuroscience, 3;16:1167166. doi: 10.3389/fnmol.2023.1167166

Mahindry, A., Patil, P., & Agrawal, V. (2023). Role of Physical Activity on Mental Health and Well-being: A Review. Cureus, 7(15). doi: https://doi.org/10.7759/cureus.33475  

Meulders, A. (2019). From fear of movement-related pain and avoidance to chronic pain disability: a state-of-the-art review. Current Opinion in Behavioral Sciences, 26, 130 –136. doi: https://doi.org/10.1016/j.cobeha.2018.12.007  

Mittinty, M. M., Vanlint, S., Stocks, N., Mittinty, M. N., & Moseley, G. L. (2018). Exploring effect of pain education on chronic pain patients´ expectations of recovery and pain intensity. Scand J Pain, 18(2), 211-219. doi: https://doi.org/10.1515/sjpain-2018-0023  

Moore, E., Braithwaite, F. A., Stanton, T. R., Bellan, V., Moseley, G. L., & Berryman, C. (2022). What do I need to know? Essential educational concepts for complex regional pain syndrome. European Journal of Pain, 3;26(7), 1481 – 1498. doi: https://doi.org/10.1002/ejp.1976  

Moseley, L. (Utbildare) & Moen, D. (Utbildare). (2017). Tame the Beast - It´s time to rethink persistent pain [Video]. Tame the Beast. https://www.tamethebeast.org/#tame-the-beast  

National Institutet for Health and Care Excellence. (2021). Chronic pain (primary and secondary) in over 16s: assessment of all chronic pain and management of chronic primary pain. NICE guidelines. https://www.nice.org.uk/guidance/ng193  

Neuro Orthopaedic Institutet Australasia & Noigroup Publications. (u.å). Graded Motor Imagery. [Broschyr]. https://www.noigroup.com/wp-content/uploads/2019/07/noi-gmi-tools-information-smaller.pdf  

Nijs, J., Malfliet, A., Ickmans, K., Baert, I., & Meeus, M. (2014). Treatment of central sensitization in patients with `unexplained` chronic pain: an update. Taylor & Francis, 15(12), 1671 – 1683. doi: https://doi.org/10.1517/14656566.2014.925446  

Nijs, J., Leysen, L., Vanlauwe, J., Logghe, T., Ickmans, K., Polli, A., Malfliet, A., Coppieters, I., & Huysmans, E. (2019). Treatment of central sensitization in patients with chronic pain: time for change? Taylor & Francis, 20(16), 1961 – 1970. doi: https://doi.org/10.1080/14656566.2019.1647166  

Nijs, J., George, S. Z., Clauw, D. J., Fernándes-de-Las-Peñas, C., Kosek, E., Ickmans, K., Fernández-Carnero, J., Polli, A., Kapreli, E., Huysmans, E., Cuesta-Vargas, A. I., Mani, R., Lundberg, M., Leysen, L., Rice, D., Sterling,M., & Curatolo, M. (2021). Central sensitisation in chronic pain conditions: latest discoveries and their potential for precision medicine. Lancet Rheumatology, 3(5), 383 – 392. doi: https://doi.org/10.1016/s2665-9913(21)00032-1

O´Connell, N. E., Wand, B. M., McAuley, J. H., Marston, L., & Moseley, G. L., (2013). Interventions for treating pain and disability in adults with complex regional pain syndrome – an overview of systematic reviews. The Cochrane database of systematic reviews, (4). doi: https://doi.org/10.1002/14651858.CD009416.pub2  

Poppen, O., Hirschman, M., Cole, M., & Napuli, J. (2023). Conservative Biofeedback and Psychological Intervention in the Treatment of Complex Regional Pain Syndrome: A Narrative Review. JCC, 6(1), 161 - 171. https://journal.parker.edu/article/87854-conservative-biofeedback-and-psychological-intervention-in-the-treatment-of-complex-regional-pain-syndrome-a-narrative-review  

Smart, K. M., Ferraro, M. C., Wand, B. M., & O´Connell, N. E. (2022). Physiotherapy for pain and disability in adults with complex regional pain syndrome (CRPS) types I and II. The Cochrane database of systematic reviews, 5(5), CD010853. https://doi.org/10.1002/14651858.CD010853.pub3   

Takasaki, H., Lim, E. C. W., & Soon, B. (2016). The effect of shoulder muscle fatigue on active repositioning acuity and scapulothoracic resting alignment: A systematic review with meta-analysis. Physical Therapy in Sport, 20, 61 – 78. doi: https://doi.org/10.1016/j.ptsp.2016.01.001  

Taylor, S-S., Noor, N., Urits, I., Paladini, A., Sadhu, M. S., Gibb, C., Carlson, T., Myrcik, D., Varrassi, G., & Viswanath, O. (2021). Complex Regional Pain Syndrome: A Comprehensive Review. Pain and therapy, 10(2), 875 – 892. https://doi.org/10.1007/s40122-021-00279-4  

Terveyskylä.fi. (12 januari 2024). Monimuotoisen paikallisen kipuoireyhtymän kuntoutusopas. https://www.terveyskyla.fi/kuntoutumistalo/kuntoutumistalon-oppaat/monimuotoisen-paikallisen-kipuoireyhtyman-kuntoutusopas/mika-aiheuttaa-monimuotoisen-paikallisen-kipuoireyhtyman  

Todorov, E. (2004). Optimality principles in sensorimotor control. Nature Neuroscience, 7(9). doi: 10.1038/nn1309  
van Velzen, G. A.J., Perez, R. S.G.M., van Gestel, M. A., Huygen, F. J.P.M., van Kleef, M., van Eijs, F., Dahan, A., van Hilten, J. J., & Marinus, J. (2014). Health-related quality of life in 975 patients with complex regional pain syndrome type 1. Pain 155(3), 629-634. doi: 10.1016/j.pain.2013.12.017  

Yang, S., & Chang, M. C. (2019). Chronic Pain: Structural and Functional Changes in Brain Structures and Associated Negative Affective States. International Journal of Molecular Sciences, 20(13), 3130. doi: https://doi.org/10.3390/ijms20133130