Sotetie – en digital vägkarta för kontinuerligt lärande för professionella inom social-och hälsovården

Sotetie – en digital vägkarta för kontinuerligt lärande för professionella inom social-och hälsovården

Publicerad: 2021-06-08 / Forskning

Arla Cederberg, PM, Lektor inom det sociala området, Sotetie projektkoordinator på Arcada. E-post:arla.cederberg@arcada.fi

De snabba förändringar inom social-och hälsovårdens verksamhetsmiljöer, bland annat integration av social-och hälsovården, utveckling av teknologi och digitalisering och klienters förändrade servicebehov har bidragit till ökade behov av kompetensutveckling hos professionella inom social-och hälsovården. (Kangasniemi m fl., 2018) Professionella inom social-och hälsovården behöver både gediget substanskunnande inom den egna branschen och generiskt kunnande som berör samtliga yrkesgrupper inom social-och hälsovården (Hiilamo m.fl., 2020).  För att svara mot dessa kompetensbehoven utvecklas i Sotetie-projektet i nära samarbete med arbetslivet en digital vägkarta för kontinuerligt lärande för professionella inom social-och hälsovården. Ett centralt syfte med den digitala vägkartan är att möjliggöra uppdatering och utvärdering av generiska, dvs allmänna och gemensamma, kompetenser hos professionella inom social-och hälsovården.  Den digitala vägkartan kommer att innehålla beskrivningar av generiska, dvs allmänna, kompetenser inom social-och hälsovården, en digital utvärderingskarta för professionella för utvärdering av dessa kompetenser, och information om tillgänglig utbud av olika digitala kurser som ordnas i olika högskolor inom kontinuerligt lärande. Syfte är att möjliggöra ett smidigt sätta att utvärdera kompetensbehoven hos professionella samt ett lätt sätt att hitta lämpliga utbildningsformer för att svara mot arbetslivets kompetensbehov. Arbetspaket 1 i Sotetie-projektet (var Arcada och skribenten medverkar) ansvarar för utvecklingen av denna utvärderingskartan. I denna blogg beskrivs hur utvecklingsprocessen i nära samarbete med arbetslivet har framskridit och lyfts fram professionellas synpunkter på några aktuella kompetensbehov.

 

Utvecklingsarbete genomfördes i nära samarbete med arbetslivet

Utvecklingsarbete startades utgående från resultat av två tidigare projekt; Optimoitu Soteosaaminen (2018) och Osaamisella soteen (2019). Utvecklingsarbete tog avstamp i dessa tidigare projekt identifierade generiska kompetenser inom social-och hälsovård. Utveckling och fördjupning av innehållet i dessa kompetensbeskrivningar genomfördes i intensivt samarbete med arbetslivets representanter inom social-och hälsovården för att lyfta fram professionellas synpunkter och konkreta behov gällande kompetensutveckling. Arbetslivets representanter bestod av professionella inom social -och hälsovården från offentlig, privat- och tredje sektorn runtomkring i Finland. För att kunna förutse även framtidens kompetensbehov användes Dynamo-modell och samarbetet med arbetslivet framskred i enlighet med den i olika faser och med hjälp av olika metoder. Material från både finsk -och svenskspråkiga professionella samlades in och bearbetades med hjälp av olika metoder; en enkätundersökning, 7 olika framtidsforum (workshop) och en virtuell e-Delphi undersökning med sakkunniga. Under våren 2020 gjordes även en litteraturöversikt i syfte att utvidga och fördjupa kompetensbeskrivningar på basen av senaste forskningsresultat. (Laanterä & Saunders (red.), 2020).

Figur 1. Olika stegen i utvecklingsprocess för generiska kompetenser och utvärderingskarta

 

Generiska kompetenser inom social-och hälsovården

Professionell kompetens handlar om en helhet som består av kunskaper, färdigheter, attityder och tilltro till sin egen förmåga. Med generiska kompetenser avses allmänna, gemensamma kompetenser för alla professionella inom social- och hälsovården. De i Sotetie projektet definierade generiska kompetenserna baserar sig på i Optimoitu Soteosaaminen rapporten beskrivna generiska kompetenser (Kangasniemi m.fl., 2018). Enligt rapporten är dessa 11 kompetenser indelade i tre större helheter, framtidens generiska kompetenser inom social-och hälsovården är; kompetens i klientarbete, kompetens i att utveckla service och arbete, samt förändringskompetens i professionellt självledarskap och samarbete.

Figur 2. Generiska kompetenser inom social- och hälsovård (Kangasniemi m.fl. 2018)

Utgående från dessa kompetensbeskrivningar och det insamlade materialet från arbetslivet (enkätundersökning, framtidsforum och virtuell eDelphi- undersökning) definierades vidare kvalifikationerna för generiska kompetenser. Litteraturöversikten gav ytterligare kunskap om sådana kompetenser som skulle vara viktiga att förstärka och utveckla vidare. Kvalifikationerna definierades på europeiska NQF nivåerna 6 och 7.   NQF 6 nivå motsvarar lägre högskoleexamen, och NQF- nivå 7 motsvarar högre Yh-examen eller magisterexamen på universitet. (Tutkintojen viitekehysten osaamistasokuvaukset 2017.)

 

Den snabba utvecklingen av robotik och digitalisering skapar nya kompetensbehov

Också för de definierade kvalifikationerna i generiska kompetenser, både på NQF nivå 6 och 7, bads respons från professionella. Professionella utvärderade alla tre kompetenshelheter, kompetens i klientarbete, kompetens i att utveckla service och arbete samt kompetens inom professionellt självledarskap. Här lyfts fram några synpunkter av professionellas utvärdering.  Enligt professionellas respons är innehållet i kompetensbeskrivningar väsentligt och motsvarar kompetensbehoven inom arbetslivet. Förändringar i verksamhetsmiljöer inom social- och hälsovården, bland annat den snabba utvecklingen av robotik och digitalisering berör enligt professionella starkt de flesta kompetensområden och till dem kopplade (framtidens) kompetensbehov. I och med att tjänster i allt högre grad flyttas till digital miljö blir kompetens i rådgivning och handledning samt kompetens i att utveckla service och arbete centrala. Det förutsätts av professionella mångsidigt kunnande i kommunikation och förmåga i att handleda klienter både i närkontakt och inom digitala tjänster. Behovet av att kunna identifiera och vara medvetna om risker förknippade till dataskydd-och säkerhet lyftes även fram i detta sammanhang. Kompetens inom klientcentrering och kompetens inom lagstiftning och etik går enligt professionella hand i hand när det gäller att förverkliga etiskt hållbart arbete och främja klienters rättigheter. Professionella betonar att klienten ska bemötas som en expert i sitt eget liv och i sin situation och hen ska få likvärdig handledning och stöd i val av tjänster. FoU-verksamhet och implementering av evidensbaserad kunskap i utvecklingen av social-och hälsovårdsservice ansågs också av professionella som ett centralt kompetensbehov. (Det har skrivits och publicerats flera bloggar i Sotetie-projektets sida  https://blogi.savonia.fi/sotetie/ Extern länk var bl a resultat av professionellas utvärdering av generiska kompetenser beskrivs närmare.)

 

Utveckling av kompetenser inom social-och hälsovården är en kontinuerlig process

Kompetensbehoven inom social-och hälsovården påverkas ständigt av både förändringar i yttre verksamhetsmiljöer och utveckling av yrkesspecifikt substanskunnande (Hiilamo m. fl., 2020). Det är viktigt att utbildningen inom social-och hälsovården har en stark arbetslivsrelevans och man borde även kunna förutse hurdana kompetensbehov uppstår i nära framtiden. Kontinuerlig utveckling av kompetenser förutsätter ett kontinuerligt samarbete och dialog mellan utbildning och arbetslivet. Den digitala vägkartan som utvecklas inom ramen för Sotetie- projektet strävar efter att möjliggöra ett smidigt sätt för kontinuerlig utvärdering av kompetensbehoven i arbetslivet och ett verktyg för att hitta lämpliga utbildningsformer för att svara mot dessa.

——–

Projektet SOTETIE finansieras av den europeiska socialfonden (ESR) och är ett nationellt projekt (1.9.2019-31.12.2021). Syfte med projektet är att utveckla en digital vägkarta för kontinuerligt lärande i syfte att främja kompetensutveckling för professionella inom social-och hälsovården. I projektet deltar 15 yrkeshögskolor, inklusive Arcada (arbetspaket 1) och Östra Finlands universitet.

 

Källor:

Hiilamo, H. (red.) 2020. Sosiaali- ja terveydenhuollon järjestelmä. Sanoma Pro Oy. Helsinki.

Kangasniemi, M. Hipp, K. Häggman-Laitila, A. Kallio, H. Karki, S. Kinnunen, P. Pietilä, A-M. Saarnio, R. Viinamäki, L. Voutilainen, A. Waldén, A. 2018. Optimoitu sote-ammattilaisen koulutus- ja osaamisuudistus. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 39.  Tillgänglig: http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/160883/39-2018-Optimoitu%20sote-osaaminen.pdf Extern länk  [hänvisad: 20.05.2021] .

Laanterä, S & Saunders, H. 2020. Sosiaali- ja terveysalan ammattilaisten geneerinen osaaminen. Kirjallisuuskatsaus. XAMK kehittää 114. Kaakkois-suomen ammattikorkeakoulu. Mikkeli. Tillgänglig: https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/343283/URNISBN9789523442535.pdf?sequence=2&isAllowed=y Extern länk  [hänvisad: 23.4.05.2020]

Opetus- ja kulttuuriministeriö (24/2019). Tutkintoon johtavan koulutuksen kehittäminen tukemaan sosiaali- ja terveyspalvelujen uudistamista. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2019:24. Tillgänglig: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263–650-8 Extern länk [hänvisad: 21.05.2021]

Osaamisella Soteen. Väliraportti. 2018. Täydennyskoulutustarpeet ja osaamisen vahvistaminen SOTE -uudistuksen tueksi. Opetus-ja kulttuuriministeriö. Tillgänglig:  https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/ce7009af-c9a9-49b8-9247-8dd1dc0a346d/3014a7be-eaeb-42f9-aa27-a94b46cd452a/MUISTIO_20180329141048.pdf Extern länk [hänvisad: 21.05.2021]

Tutkintojen viitekehysten osaamistasokuvaukset suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. 2017. Opetushallitus. Tillgänglig: https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/tutkintojen_viitekehysten_osaamistasokuvaukset_fi_sv_en.pdf  Extern länk [hänvisad: 20.05.2021]

Bloggar:

Cederberg, A. & Backman, A. 2021. Sosiaali- ja terveysalan ammattilaisten arvioita asiakastyöosaamisen geneerisistä osaamiskuvauksista. Tillgänglig: https://blogi.savonia.fi/sotetie/2021/03/16/sosiaali-ja-terveysalan-ammattilaisten-arvioita-asiakastyoosaamisen-geneerisista-osaamiskuvauksista/ Extern länk

Leinonen, R, & Lintula, L. 2021. Sote-ammattilaisten arvioita sosiaali- ja terveyspalveluiden ja työn kehittämisosaamisen geneerisistä osaamiskuvauksista. Tillgänglig: https://blogi.savonia.fi/sotetie/2021/03/16/sote-ammattilaisten-arvioita-sosiaali-ja-terveyspalveluiden-ja-tyon-kehittamisosaamisen-geneerisista-osaamiskuvauksista/ Extern länk

Rajala, K. Sote-ammattilaisten arvioita työntekijyyden ja yhteistoiminnan muutososaamisen geneerisistä osaamiskuvauksista. Tillgänglig: https://blogi.savonia.fi/sotetie/2021/03/16/sote-ammattilaisten-arvioita-tyontekijyyden-ja-yhteistoiminnan-muutososaamisen-geneerisista-osaamiskuvauksista/ Extern länk

 

Källa