Anpassning genom interventioner – Det är inte så enkelt som du kanske tror

Anpassning genom interventioner – Det är inte så enkelt som du kanske tror

Publicerad: 2021-11-05 / Studentliv

Under kursen Aktivitet och delaktighet I har vi jobbat kring temat anpassning. Att leva med ett funktionshinder kan ställa krav och begränsa en del aktiviteter som är viktiga för personen, därför är det viktigt att man kan anpassa sig väl till nya situationer och olika hjälpmedel så man fortfarande kan utföra de aktiviteter man vill göra. Också det hjälper till att säkerställa ett smidigt samarbete mellan terapeuten och klienten.

Klienten har en egen uppfattning om sitt aktivitetsutförande i förhållande till miljön. En ergoterapeut kan ge ett förslag på interventioner som är relevanta i förhållande till klientens upplevelse av aktivitetsutförande, som därmed främjar klientens förmåga att känna tillfredsställelse och kunna utföra aktiviteten mer effektivt. (Schakade & Schultz 1992)

Det finns olika saker som hindrar hur man anpassar sig till olika situationer och också om man har motivation att försöka anpassa sig. Till exempel som vi har lärt oss är att konstant smärtan är en stor orsak varför man inte vill göra aktiviteter eller vara alls delaktig. Också om man har funktionsnedsättningar, vill man inte vara så social som andra och vill inte träffa nya människor för att man kanske tänker att andra skäms för det. Därför kan det också vara svårt att fråga om hjälp när man på riktigt behöver det.

En ergoterapeut kan i sitt arbete hjälpa klienten att kunna anpassa sina aktiviteter enligt klientens egen nivå genom att instruera och komma med förslag på olika interventioner, hjälpmedel, terapier osv… Ergoterapeuter kan också samarbeta tillsammans med fysioterapeuter för att en klient kan få all möjlig information om ett hjälpmedel och för att en klient ska kunna använda det av sig själv i framtiden.

Ett bra exempel på en intervention är The KitchenBot, som fungerar som en assistent i köket och har planerats så att en klient inte behöver göra några fysiska saker, som kan tillfoga smärta, utan man kan fortsätta göra normala köksaktiviteter till exempel att laga mat och att städa (Telson 2013). Detta hjälpmedel är speciellt för klienter som har funktionshindret i hand och som inte kan göra köksaktiviteter utan smärta.

Anpassning är ett mycket viktigt moment inom ergoterapin. Klienten kan känna sig frustrerad, nedstämd och må psykiskt dåligt över att inte kunna göra saker som är viktiga för sig själv och sitt välmående. Genom att ergoterapeuten hjälper och vägleder klienten att kunna anpassa sina aktiviteter kan klienten fortsätta vara aktiv i meningsfulla aktiviteter och därmed känna tillfredsställelse. Det är viktigt att en klient kan anpassa sig till interventioner så att hen kan leva normalt vardagligt liv.

Skribenter

Sara Salmivaara, Kati Tiiliharju, Fanny Forsström

Källa

Nyttan av ett ergoterapeutiskt perspektiv i bemötande av smärtklienter

Nyttan av ett ergoterapeutiskt perspektiv i bemötande av smärtklienter

Kronisk smärta blir allt mer vanligare. Med kronisk smärta avses en smärta som återkommer regelbundet under en tidsperiod av över 3 månader (Tarnanen m.fl. 2016). Enligt Terveyskylä lider var femte vuxen av långvarig smärta och orsaken kan vara en bakomliggande sjukdom eller okänd (Terveyskylä).

Kategori: Studentliv