Digitala applikationer för försäljning av matöverskott

Applikationer för matöverskott

I Finland går det till spillo ca. 400 miljoner kilo mat varje år. Av den andelen står handeln för 14%, hushållen för 38% och olika mattjänster för 16%, resten av spillet kommer från industri och primärproduktion (Luonnonvarakeskus, 2021). Nyligen har flera applikationer (appar) för mobiltelefonen utvecklats på olika håll i världen för att minska problemet med matsvinn. Mobilapplikationer utformade för konsumenter att minska matsvinnet kan grupperas i två övergripande kategorier: 1) applikationer för omdistribution av livsmedel och 2) applikationer för livsmedelshantering i hushåll (Hanson & Ahmid, 2021). Dessa kan laddas ner och används av konsumenter. T.ex. i Finland fungerar den finskutvecklade ResQ Club-appen Extern länk, som syftar till att konsumenten kan köpa överskottsmaten från restauranger, matbutiker, caféer, bagerier etc. till ett billigare pris än marknadspriset. Denna överskottsmat kommer sannolikt inte att säljas förrän i slutet av dagen och riskerar därför att slängas bort. Ofta fungerar det så att konsumenten köper överloppsvarorna i appen men hämtar dem själv från restaurangen, butiken m.m. inom en utsatt tid. Liknande internationella applikationer finns också, så som TooGoodToGo Extern länk och Karma Extern länk. Dessa appar och plattformar bakom dem skapar en alternativ marknad och efterfrågan på livsmedel som vanligtvis skulle gå förlorad (Hanson & Ahmadi, 2021). I Finland finns det även online butiker som Fiksuruoka och Matsmart som fokuserar på stora partier av överloppsdagligvaror som sedan återförsäljs till rabatterade priser med hemleverans via nätet. Dessa aktörer har en stark ställning inom den finska dagligvaruhandeln på nätet (Statista, 2023). 

Orsaker till att använda apparna

Det har gjorts en del undersökningar om varför konsumenter använder digitala plattformar för överloppsmat, dock inte många (t.ex. Fuentes et al., 2021; Fraccascia & Nastasi, 2023; Moltene & Orsato, 2021; Sestino et al, 2023). Moltene & Orsato (2021) argumenterar att konsumenter motiveras av t.ex. reducerat pris för maten, ekologiska orsaker (undvika svinn), ökad tillgänglighet av mat (alternativ marknad) och bekvämlighet som tjänsten erbjuder. Fraccascia & Nastasi (2023) konstaterar i sin studie att det är primärt nyttan och bekvämligheten med appen, snarare än den ekologiska nyttan som driver konsumentens vilja att använda dessa appar. Sestion et al. (2023) lyfter också fram att man borde undersöka prisets betydelse för att använda denna typs appar mera. De utgår ifrån att det antagligen är priset på överloppsmaten som sist och slutligen är avgörande för kunden, även om den ekologiska aspekten så att säga ”kommer med på köpet”. Dessutom ser till exempel Haas et al. (2022) att dessa appar kan ha en positiv påverkan på attityden till ekologiska köp och att de sociala normerna även utvecklas i den riktning att det är önskvärt att minimera svinn.  

Preliminär modell

Vi har skissat en preliminär modell (Se figur 1.), härledd från Teorin för Planerat Beteende (Ajzen, 1991), för möjliga faktorer som påverkar användning av denna typs applikationer. Vi antar på basen av tidigare studier att oro för matsvinn, reducerat matpris, enkelheten att använda, risk för att köpa sämre kvalitets mat, utbud av olika matalternativ, sociala normer och kompetens att använda appen är faktorer som troligtvis kan påverka konsumenters användning av dessa digitala plattformar. Därtill antar vi att användningen av denna typs appar kan ha en positiv inverkan på konsumenternas attityd till ekologisk matkonsumtion överlag.

Figur 1. Preliminär forskningsmodell

Summering

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att digitala lösningar för att reducera matsvinn på olika sätt är på uppåtgående, det finns olika alternativ på den finska marknaden och internationellt. Dock har det gjorts relativt lite forskning inom området och vi ser därför en möjlighet att bidra med studier ur ett konsumentperspektiv. Inom ramen för projektet DigiMatNorden vid Arcada planerar vi därför att studera noggrannare orsakerna till användningen och vilken inverkan dessa applikationer kan ha för en mera hållbar framtid.

Dr Niklas Eriksson, Överlärare, Arcada

Dr. Minna Stenius, Projektforskare, Arcada

Källor

Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50(2), 179–211. https://doi.org/10.1016/0749-5978(91)90020-T Extern länk

Fuentes, C., Cegrell, O. & Vesterinen, J. (2021). Digitally enabling sustainable food shopping: App glitches, practice conflicts, and digital failure. Journal of Retailing and Consumer Services, 61, article 102546. https://doi.org/10.1016/j.jretconser.2021.102546. Extern länk

Fraccascia, L. & Nastasi, A. (2023). Mobile apps against food waste: Are consumers willing to use them? A survey research on Italian consumers. Resources, Conservation & Recycling Advances, 18, article 200150.

Hanson, Vi. & Ahmid, L. (2021). Mobile applications to reduce food waste within Canada: A review. The Canadian Geographer 2022, 66(2): 402–411. https://doi.org/10.1111/cag.12733 Extern länk

Haas, R.; Asan, H., Dogan, O., Michalek, C.R., Karaca Akkan, Ö. & Bulut, Z. A. (2022). Designing and Implementing the MySusCof App—A Mobile App to Support Food Waste Reduction. Foods 2022, 11, 2222. https://doi.org/10.3390/foods11152222 Extern länk

Luonnonvarakeskus (2021). Elintarvikejätteen ja ruokahävikin seurantajärjestelmän rakentaminen ja ruokahävikkitiekartta. Available at https://jukuri.luke.fi/bitstream/handle/10024/547657/luke-luobio_49_2021.pdf Extern länk

Moltene, L. & Orsato, R. (2021). The sharing economy in practice: an exploratory study of the acceptance and use of digital platforms in food waste reduction. RAE. http://dx.doi.org/10.1590/S0034-759020210508 Extern länk

Sestino, A., Rizzo, C., & Alam, G. M. (2023). Look how sustainable I am! Effects of communication focus, individuals’ differences on intention to use food waste fighting mobile applications. European Journal of Innovation Management, 1460-1060. https://doi.org/10.1108/EJIM-01-2023-0022 Extern länk

Statista. (2024, February 14). Online grocery & beverage shopping by store brand in Finland as of December 2023 [graph]. In Statista. Available at https://www.statista.com/forecasts/1188038/online-grocery-shopping-by-store-brandin-finland Extern länk