Socionomen som hälsofrämjande ledare

Socionomen som hälsofrämjande ledare

Publicerad: 31.08.2022 / Blogg / Forskning

Sedan år 2018 toppar mental ohälsa statistiken för orsaker till sjukfrånvaro (FPA 2019). År 2019 utgjorde psykiska diagnoser för första gången den vanligaste orsaken till beviljandet av invalidpension i Finland (Arbetarskyddscentralen 2021). I dagens hektiska arbetsliv är den stora ohälsofaktorn psykosociala problem i arbetsgemenskapen. Det är därför viktigt att hitta faktorer och lösningar som motverkar psykosociala belastningsfaktorer på arbetsplatser och bidrar till bibehållen eller förbättrad psykisk hälsa.

I denna text används ett hälsofrämjande perspektiv för att studera hur socionomen som ledare med sina kompetenser kan bidra till salutogena processer på arbetsplatsen och ett hälsofrämjande arbetsliv.

Salutogena processer

En motkraft till mental ohälsa är socialt kapital (Huovila 2008 s. 7). Med socialt kapital avses det lim som gör att ett antal människor känner tillit till varandra, utbyter tjänster och utgör en gemenskap. (Jokivuori 2005 s. 8)

I det salutogena hälsoperspektivet står människans resurser, potential och kompetens, inte svagheterna, i fokus. Eftersom socialt kapital ses som en tillgång är det sociala kapitalet en faktor som bör främjas på arbetsplatsen: människor som implementerar det salutogena perspektivet i sitt liv lever längre, upplever att de är friskare, njuter av bättre livskvalitet och mentalt välbefinnande. Sådana människor kan stå ut med stress bättre än genomsnittsbefolkningen och har ett konstruktivare hälsobeteende. Även om de skulle drabbas av en kronisk sjukdom klarar de sig bättre än genomsnittsbefolkningen. (Eriksson 2007)

Åström (2013) granskar hur socialt kapital uppstår på arbetsplatsen. Åtta teman visade sig vara avgörande för att socialt kapital skall uppstå på arbetsplatsen: ledarskap, rättvisa, tillit, samarbete, gemenskapskänsla, konflikter, kundcentrering och psykisk eller fysisk närhet. Varje tema byggdes i sin tur upp av faktorer som är avgörande för om socialt kapital uppkommer. Ett ledarskap som leder till uppkomsten av socialt kapital byggs upp av social kompetens, tillit och rättvisa. Ledarskapet behöver ge möjligheter till en erfarenhet av delaktighet och vara både stödjande och målinriktat. Därtill behöver det vara värdebaserat, kännetecknas av integritet och ledaren bör se personalen som inspirerande. Tydliga beslut, kort maktdistans och lågauktoritärt ledarskap är andra kännetecken på ett ledarskap som främjar uppkomsten av socialt kapital. Medarbetaren kan nämligen i begränsad utsträckning påverka om socialt kapital uppkommer på arbetsplatsen. Hur ledarskap, rättvisa, tillit, samarbete, gemenskapskänsla, konflikter, kundcentrering och psykisk eller fysisk närhet uppfattas av medarbetarna påverkas av individens känsla av sammanhang. Individen tolkar alltså ledarskap, rättvisa, tillit, samarbete, gemenskapskänsla, konflikter, kundcentrering och psykisk eller fysisk närhet utifrån hur begripliga, hanterbara och meningsfulla de ter sig. Ju mer begripliga, hanterbar och meningsfulla de åtta teman ter sig, desto starkare blir det sociala kapitalet och känslan av sammanhang.

Socionomens kärnkompetenser

Det nationella nätverket för yrkeshögskolor i Finland (SOAMK) räknar upp sex kärnkompetensområden som socionomutbildningen ska leda till. Etiskt kunnande för den sociala branschen, vilket består av kunskap om kompetens att fungera enligt människo- och grundlagsrätt, värderingar och etiska principer. Att kunna främja likabehandling, kunna fungera i situationer färgade av värdekonflikter och ställa sig på de sårbaras sida är andra kompetenser. Att bemästra klientarbetet innebär att kunna skapa en relation och dialog med klienten, att kunna identifiera risk- och styrkefaktorer, främja delaktighet och stöda klientens egna resurser, fungera kultursensitivt och bedöma behovet av service och stöda klientprocessen. Socionomen ska klara av att utföra jobbet i olika miljöer, digitalt och både utvärdera och dokumentera klientarbetet på ett klientcentrerat sätt. Kunskap om den sociala sektorns tjänstesystem innebär att ha kunskap om lokala och globala utmaningar, och om hur man jobbar på ett hållbart sätt. I kompetensen ingår kunskap om bildningssystem och om hur socialskyddssystemet fungerar och att kunna jobba behovscentrerat och kunna motivera kundens behov. Att jobba multiprofessionellt över sektorgränser hör även hit. Socionomen ska besitta kompetens för att främja delaktighet i samhällsfrågor och tänka kritiskt. Därtill ska socionomen ha färdigheter att jobba med utvecklings- och innovationsarbete samt utveckla arbetsmetoder på ett kollegialt sätt. Den sista kompetensen är ledarskaps- team- och företagarkompetens vilket innebär att socionomen kan leda människor, känner till arbetslagstiftning och främjar arbetsvälmående. Hit hör även kvalitetsarbete, ekonomi och att kunna samarbeta både lokalt och internationellt. (Raatikainen et al. 2019 s. 20–21)

Socionomutbildningen utvecklar ”sociala specialister” och ”djup social förståelse”. Med det förstnämnda avses förmågan att se människan som en holistisk del av en social verklighet. Specialkunskapen består av förståelse för den individuella och den sociala verkligheten och förbindelser och effekter mellan dessa två. Den sociala specialisten tar i beaktande att människan inte bara är en individ men även en social varelse. (Fonsén et al. 2021 s. 130)

Mönkkönen (2018 s. 23) tar upp tre kompetensaspekter som den professionelle inom social- och hälsovårdsbranschen bör ha: substanskunnande, kommunikationskunnande och processkunnande. Andra viktiga kompetenser är dialogisk kommunikation och dialogiskt bemötande, i vilka tillit är en viktig aspekt. De kompetenserna kännetecknas även av antagandet att insikter och kunskap uppstår då två parter förstår något tillsammans. Parterna strävar efter en gemensam förståelse av situationen och kompetensen står nära kompetensen att kunna leda samtalet i den riktningen. (Mönkkönen 2018 s. 107-108)

En annan nyligen publicerad artikel lyfter med hjälp av aktuella riksomfattande kompetensbeskrivningar fram klientcentrerad planering av vård och service, kunskap om servicesystem i social- och hälsovården samt handledningskompetens med betoning på servicehandledning som viktiga kompetenser för professionella inom social- och hälsovården. (Cederberg & Arell-Sundberg 2020)

Utbildningar som leder till en socionom (YH) examen är till sin natur tvärvetenskapliga. Lärare inom socionomutbildningar har som vetenskaplig grund bland andra socialpolitik, socialt arbete, socialpedagogik, sociologi, pedagogik, småbarnspedagogik och psykologi. (Arene 2017) I den nationella beskrivningen av socionomutbildningen nämns inte socialpedagogiken uttryckligen som en av socionomutbildningens vetenskapstraditioner (Suomen ammattikorkeakoulujen sosiaalialan koulutuksen verkosto 2020). Arcada har valt en socialpedagogisk profil på sin socionomutbildning och därför behandlas härnäst socialpedagogisk kompetens.

Engelskspråkig litteratur lyfter fram Haltung (fritt översatt hållning) som en viktig grundpelare för socialpedagogens kompetens. Grunden i hållningen skall vara etos, attityder och tankesätt och en människosyn där individen ses som värdefull och det inidividuella respekteras. Hit hör även att kunna fungera enligt sina värderingar. Sex typiska särdrag för socialpedagogens hållning, vilka i sin tur ställer krav på kompetenser, är att möta klienten genom dialog, att stöda aktörskapet och delaktigheten, att arbeta genom gemenskaper och för att främja gemenskapserfarenheter, att kunna använda sig av funktionella metoder och jobba kreativt, att teori och praktik är tätt sammanflätade. Det sistnämnda blir verklighet då socialpedagogen reflekterar över sitt handlande i förhållande till sitt teoretiska kunnande. Det sjätte särdraget är att socialpedagogen jobbar på tre nivåer samtidigt: på individnivån som en form av teknisk genomförare, på gemenskapens nivå som den som går bredvid och på samhällsnivå som en som förändrar världen. (Nivala & Ryynänen 2019 s. 185–225)

Enligt Madsen (2006 s. 53–58) består socialpedagogisk professionalism av kunskap, professionella metoder och professionella värderingar. Kompetensen kan även ses som en kompetensblomma bestående av de fyra kompetenserna: den produktiva kompetensen, den expressiva kompetensen, den kommunikativa kompetensen och den analytiska/syntesiska kompetensen vilka utgör kronbladen i en blomma, medan blommans mitt utgör den femte kompetensen som innebär att socialpedagogen kan integrera de olika kompetenserna och använda dem samtidigt i socialpedagogisk verksamhet. (Madsen 2001 s. 228–236)

Diskussion

Ger socionomutbildningen förutsättningar för en socionom som fungerar som ledare att arbeta för att salutogena processer på arbetsplatsen utvecklas och för ett hälsofrämjande arbetsliv? Om man ser till socionomens kärnkompetenser samt till de faktorer som utgör byggstenar i ett salutogent ledarskap är svaret ja: de flesta kompetenser och faktorer matchar varandra väldigt väl. Socionomutbildningen ger inte bara en grund för det klientarbete som oftast ligger i fokus för en socionoms yrkesutövning. Utbildningen ger även en god grund för att socionomer i ledande befattningar ska kunna bidra till att socialt kapital kan uppstå på arbetsplatsen. Ledarskapet stiger fram som nyckelfaktorn för att socionomen både ska må bra på sitt jobb men också för att socionomen själv ska kunna jobba salutogent, antingen som medarbetare eller förman.

Personer som antagits till socionomutbildningen efter 1.9.2019 kan inte längre automatiskt få befattning som lärare inom småbarnspedagogiken (Suomen ammattikorkeakoulujen sosiaalialan koulutuksen verkosto 2020). Detta påverkar även möjlighet till att fungera som ledare inom småbarnspedagogisk verksamhet. Då man ser på socionomens kompetenser framträder ändå en bild av en möjlighet till ett ledarskap som bidrar till att personalen mår bra. Med en skriande brist på kompetent personal inom småbarnspedagogiken är det kanske dags att se fler socionomer som förmän inom småbarnspedagogiken så att de med lärarbehörighet verkligen jobbar med pedagogiska frågor i barngrupper. På så sätt används kompetenserna på bästa möjliga sätt.

Åström Sara, Socionom HYH, Arcada
Kiukas Carina, Ped. Dok., Akademichef, Arcada

Referenser

Arbetarskyddscentralen, 2021, Työ ja mielenterveys. Tillgänglig https://ttk.fi/julkaisu/tyo-ja-mielenterveys/#Ty%C3%B6kyvytt%C3%B6myys-Suomessa Hämtad: 20.6.2022. Extern länk

Arene, 2017, Sosionomi tuottaa hyvinvointia läpi elämänkaaren. Ammattikorkeakoulutus sosiaalialan muutoksen edistäjänä. Tillgänglig: http://www.arene.fi/wp-content/uploads/Raportit/2018/arene_sosionomiselvitys_pitka_raportti_fin.pdf?_t=1526901428 Hämtad: 20.6.2022. Extern länk

Cederberg, A. & Arell-Sundberg, M., 2020, Aspekter på handlednings och rådgivningskompetens. I: Laanterä, S & Saunders, H. (red), Sosiaali- ja terveysalan ammattilaisten geneerinen osaaminen. Kirjallisuuskatsaus. XAMK kehittää 114, Kaakkois- suomen ammattikorkeakoulu, Mikkeli. Tillgänglig: https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/343283/URNISBN9789523442535.pdf?sequence=2&isAllowed=y Hämtad: 9.6.2022. Extern länk

Eriksson, M., 2007, Unraveling the mystery of salutogenesis, Folkhälsan Research Center Health Promotion Research Program, Research Report 2007:1, Folkhälsan, Helsingfors.

Fonsén, E., Koivula, M., Korhonen, R., Ukkonen-Mikkola, T., Alilia, K., 2021, Varhaiskasvatuksen asiantuntijat: yhteistyössä eteenpäin, Suomen varhaiskasvatus ry.

FPA, 2019. Mielenterveyden häiriöistä johtuvat sairauspoissaolot lisääntyivät puolella miljoonalla päivällä ,Tillgänglig: https://www.kela.fi/ajankohtaista-henkiloasiakkaat/-/asset_publisher/kg5xtoqDw6Wf/content/mielenterveyden-hairioista-johtuvat-sairauspoissaolot-lisaantyivat-puolella-miljoonalla-paivalla Hämtad: 20.6.2022. Extern länk

Huovila, L., 2008, Hiekkalaatikko vai työpaikka?, Mielenterveys, nr. 3, s. 7.

Jokivuori, P., red. 2005, Sosiaalisen pääoman kentät, Minerva Kustannus, Jyväskylä.

Madsen, B., 2001, Socialpedagogik, Studentlitteratur, Lund.

Madsen, B., 2006, Socialpedagogik: integration och inklusion i det moderna samhället, Studentlitteratur, Lund.

Mönkkönen, K., 2018, Vuorovaikutus asiakastyössä: asiakkaan kohtaaminen sosiaali- ja terveysalalla, Gaudeamus, Helsingfors.

Nivala, E., & Ryynänen, S., 2019, Sosiaalipedagogiikka, Gaudeamus, Helsingfors.

Raatikainen, E., Rahikka, A., Saarnio, T., Vepsä, P. & Hyvärinen, H., 2019, Ammattina sosionomi (3. uudistettu painos.), Sanoma Pro Oy, Helsingfors.

Suomen ammattikorkeakoulujen sosiaalialan koulutuksen verkosto, 2020, Sosionomitutkinnon-koulutuskuvaus 2020, Tillgänglig: https://www.sosiaalialanamkverkosto.fi/wp-content/uploads/2021/04/Sosionomi-koulutuskuvaus-2020-1.pdf Hämtad: 20.6.2020. Extern länk

Åström, S., 2013, Arbetsplatsen som arena för främjandet av socialt kapital. I: Adia: att utveckla högskolan som innovationsarena, Arcada publikation nr 1, Arcada, Helsingfors, s. 26–28.

Källa

Dags att ta tempen på medelinsamlingskampanjen

Dags att ta tempen på medelinsamlingskampanjen

Hösten är i full gång och Arcadahuset sjuder igen av liv med studenter och personal på plats. Arcadas jubileumskampanj Arcada 25 är nästan halvvägs och redan nu har de nya inlärningsmiljöerna börjat ta form. Detta tack vare de donationer, på strax över 842 000 euro, som hittills samlats in.

Kategori: Blogg

För att inte tala om torven

Student posing for camera

Parallellt med sin konstnärliga verksamhet har Sofia sporadiskt undervisat såväl skådespelare, dansare, drama-instruktörer och kulturproducenter, amatörer och proffs, barn och vuxna. Hon anser att när hon undervisar, lär hon även sig själv.

Kategori: Blogg

Socionomen som hälsofrämjande ledare

Socionomen som hälsofrämjande ledare

Sedan år 2018 toppar mental ohälsa statistiken för orsaker till sjukfrånvaro (FPA 2019). År 2019 utgjorde psykiska diagnoser för första gången den vanligaste orsaken till beviljandet av invalidpension i Finland (Arbetarskyddscentralen 2021).

Kategori: Blogg