Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency – ett tillförlitligt test?

The Bruininks-Oseretsky test (BOT-2) bedömer fin- och grovmotoriska färdigheter hos barn och ungdomar i åldrarna 4–21. I sin helhet innehåller testet åtta deltester/domäner (Complete form =CF), där både fin- och grovmotoriska färdigheter testas. (Fine Motor Precision, Fine Motor Integration, Manual Dexterity, Bilateral Coordination, Balance, Running Speed and Agility, Upper-Limb Coordination och Strength). Varje deltest är utformade för att bedöma en viktig aspekt i barnets eller den ungas motoriska utveckling. Sammanlagt innehåller testet 53 olika uppgifter, som tar 45–60 minuter att utföra. Den kortare versionen av testet, BOT-2 shortform (SF), innehåller sammanlagt 14 olika uppgifter tagna från de åtta deltesterna och tar 15–20 minuter att utföra. Fem av uppgifterna bedömer finmotoriken och nio av uppgifterna bedömer grovmotoriken. BOT-2 går även att använda som enskilda domäner eller uppgifter, beroende på vad som är syftet med testandet. (Radanovi´c et al., 2021)

I testresultatet beaktas totalpoängen samt poängen på de olika deltesterna, vilket sedan jämförs med ett normvärde kopplat till testpersonens kön och ålder. Poängen bedöms enligt fem kategorier: 1. Väl under genomsnitt, 2. Under genomsnitt, 3. Genomsnitt, 4. Över genomsnitt, 5.Väl över genomsnitt. Totalpoängen för CF är 320 poäng och för SF 88 poäng. (Bruininks, R. H., & Bruininks, B. D., 2005)

Den här texten är ett kompletterande arbete till lärdomsprovet på fysioterapeututbildningen vid yrkeshögskolan Arcada. Syftet med arbetet är att kritiskt analysera BOT-2 som ett bedömningsverktyg för barn och ungas motoriska färdigheter. Följande frågeställning har besvarats i arbetet:

Hurudan reliabilitet och validitet har påvisats för att bedöma barn och ungas motoriska färdigheter med BOT-2?

Metodbeskrivning

Artiklar kring BOT-2 testet söktes i databaserna PubMed och ScienceDirect. Följande sökord har använts i olika kombinationer: BOT-2 review, BOT-2 validity, BOT-2 reliability och BOT-2 gross motor skills. För mer exakt sökning användes också testets fullständiga namn, Bruininks-Oseretsky of Motor Proficiency. Sökningen gav totalt 1539 artiklar. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de skulle fokusera på de fin- och grovmotoriska aspekterna av BOT-2 antingen i form av CF eller SF samt behandla testets reliabilitet och validitet. Artiklarna skulle inkludera barn och unga i åldrarna 4–21.

Hur påvisas reliabilitet och validitet i forskning?

Sammanlagt sex artiklar har valts för att undersöka psykometrin till BOT-2 för åldersgrupperna 4–21. Tre av artiklarna fokuserade på specifika diagnoser: Developmental Coordination Disorder (DCD), intellektuell funktionsvariation och Down Syndrome. En artikel av Hands et al. (2015) med åldrarna 16–30 togs med.

Vid bedömning av barns motoriska färdigheter i åldrarna 4–12, utan någon bakomliggande diagnos, anses BOT-2 vara ett test med hög reliabilitet. Testet visar även på hög reliabilitet där syftet är att jämföra testresultat över en specifik tidsram. (Griffiths et al., 2018) BOT-2 anses även ha hög reliabilitet gällande testresultat över en specifik tidsram hos barn i åldrarna 4–12 med intellektuell funktionsvariation (ICC 0,99, 95 % CI). Det är då viktigt att beakta att förändringen kan vara betydligt mindre samt kräver en längre tidsram för att en förändring ska hinna ske. BOT-2 har hög specificitet när det gäller att upptäcka förändringar i barnets prestationsförmåga i skolrelaterade aktiviteter (p = 0,92). (Wuang & Su, 2009)

Den omfattande och flexibla strukturen av BOT-2 användning i bedömningen av barn och ungas motoriska färdigheter, stärker testets reliabilitet (Jirovec et al., 2019). Vid testandet av yngre barn samt barn med diverse diagnoser är det viktigt att testet utförs i bekanta miljöer. Testet ska kunna utföras i utrymmen inom småbarnspedagogiken samt i skolan (Venetsanou et al., 2009). De uppgifter i BOT-2 som motsvarar alldagliga aktiviteter i hemmet eller skolan är förutsägande för barnets eller den ungas verkliga motoriska prestanda. Vilket är aspekter som stärker testets ekologiska validitet (Vincon et al., 2017). I en studie där yngre barn i åldrarna 4–6 undersöktes var resultatet varierande bland åldrarna. Fyra- och femåringarna hade betydligt sämre resultat när det gäller övningar som kräver öga-hand-koordination (p<0,001) (Venetsanou et al., 2009).

Det finns betydligt färre studier angående testets användning hos tonåringar och ungdomar mellan 13–21 år. Hands et al. (2015) jämförde fem olika tester för att utvärdera motoriska färdigheter hos ungdomar och unga vuxna i åldrarna 16–30 med DCD (Developmental Coordination Disorder). BOT-2 ansågs vara det bäst anpassade testbatteriet för åldersgruppen. I en studie gjord av Nocera et al. (2021) undersöks de psykometriska egenskaperna vid testomprövning av BOT-2 SF hos 13–20 åringar med Down Syndrome. Resultaten från undersökningen tyder på att BOT-2 SF ger utmärkt reliabilitet (≥0.75, CI 95%) för att bedöma motoriska färdigheter hos ungdomar med Down Syndrome.

Slutsats

BOT-2 testet är ett viktigt verktyg för fysioterapeuter, forskare och annan personal inom social- och hälsovården för att identifiera, klassificera och diagnostisera olika typer av motoriska utmaningar hos barn och unga (Griffiths et al., 2018). I och med BOT-2 omfattande och utförliga struktur, kan testpersonen bestämma vilka delar och uppgifter som används i testandet, beroende på vem som testas och vad som är syftet med testandet. Ett exempel på det här är att på min senaste praktikplats inom barnfysioterapin användes testet aldrig i sin helhet. Utan fysioterapeuten valde vilka delar och uppgifter som ansågs vara relevanta för att bedöma barnets motoriska färdigheter.

BOT-2 visar på hög reliabilitet vid testande över en specifik tidsram samt hög specificitet vid upptäckande av förändringar i barnets prestationsförmåga i skolrelaterade aktiviteter. Det är viktigt att poängtera att åldern har en stor inverkan på testresultatet. Det kan till exempel vara utmanande för en fyra-femåring att fånga och studsa en tennisboll, på grund av att öga-hand-koordinationen inte är utvecklad i den åldern (Kim et al., 2018). Även om BOT-2 anses vara modifierbart i sin utformning, kunde den ytterligare modifieras för de yngsta barnen. I stället för tennisboll kunde man exempelvis använda sig av en ärtpåse.

Följdriktigheten i bedömningarna av BOT-2 säkerställs genom att testomprövningen utförs av samma person, därför är det viktigt att beakta detta när det handlar om reliabiliteten vid testande över en specifik tidsram (Griffiths et al., 2018). Även miljön har en stor del i det hela, både för de yngre och äldre barnen. Det är speciellt viktigt att testtillfället blir så lekfullt och naturligt som möjligt för de yngre barnen. Genom leken utvecklar barnet omedvetet både motoriska och andra viktiga färdigheter (Nijhof et al., 2018).

I sin helhet anses BOT-2 vara ett test med utmärkt reliabilitet. Resultatet i arbetet visar att viktiga punkter som stärker testets validitet är bl.a. utförande i bekant miljö, att det motsvarar alldagliga aktiviteter och barnets motoriska prestanda. Detta kan dock endast tillämpas på barn i åldrarna 4–12 samt ungdomar i åldrarna 13–21 med DCD och Down Syndrome. Forskningen beaktar därmed inte hela målgruppen och det borde definitivt göras mer forskning gällande reliabiliteten och validiteten av BOT-2 hos den äldre målgruppen.

Ronja Forslund, FT20, yrkeshögskolan Arcada.
Ira Jeglinsky, Docent, överlärare, yrkeshögskolan Arcada.

Källor

Bruininks, R. H. i Bruininks, BD (2005). Bruininks-Osretsky Test of Motor Proficiency.
Griffiths, A., Toovey, R., Morgan, P. E., & Spittle, A. J. (2018). Psychometric properties of gross motor assessment tools for children: a systematic review. BMJ open, 8(10), e021734.

Hands, B., Licari, M., & Piek, J. (2015). A review of five tests to identify motor coordination difficulties in young adults. Research in developmental disabilities, 41, 40-51.

Hestbaek, L., Andersen, S. T., Skovgaard, T., Olesen, L. G., Elmose, M., Bleses, D., ... & Lauridsen, H. H. (2017). Influence of motor skills training on children’s development evaluated in the Motor skills in PreSchool (MiPS) study-DK: study protocol for a randomized controlled trial, nested in a cohort study. Trials, 18(1), 1-11.

Jírovec, J., Musálek, M., & Mess, F. (2019). Test of motor proficiency second edition (BOT-2): compatibility of the complete and Short Form and its usefulness for middle-age school children. Frontiers in pediatrics, 7, 153.

Kim, H. J., Lee, C. H., & Kim, E. Y. (2018). Temporal differences in eye–hand coordination between children and adults during manual action on objects. Hong Kong Journal of Occupational Therapy, 31(2), 106-114.

Nijhof, S. L., Vinkers, C. H., van Geelen, S. M., Duijff, S. N., Achterberg, E. M., Van Der Net, J., ... & Lesscher, H. M. (2018). Healthy play, better coping: The importance of play for the development of children in health and disease. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 95, 421-429.

Nocera, V. G., Wood, A. P., Wozencroft, A. J., & Coe, D. P. (2021). The Test–Retest Reliability of the Bruininks–Oseretsky Test of Motor Proficiency-Short Form in Youth with Down Syndrome—A Pilot Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(10), 5367.

Radanović, D., Đorđević, D., Stanković, M., Pekas, D., Bogataj, Š., & Trajkovic, N. (2021). Test of Motor Proficiency Second Edition (BOT-2) Short Form: A Systematic Review of Studies Conducted in Healthy Children. Children, 8(9), 787.

Venetsanou, F., Kambas, A., Aggeloussis, N., Fatouros, I., & Taxildaris, K. (2009). Motor assessment of preschool aged children: A preliminary investigation of the validity of the Bruininks–Oseretsky test of motor proficiency–Short form. Human movement science, 28(4), 543–550.

Vinçon, S., Green, D., Blank, R., & Jenetzky, E. (2017). Ecological validity of the German Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency–2nd Edition. Human Movement Science, 53, 45-54.

Wuang, Y. P., & Su, C. Y. (2009). Reliability and responsiveness of the Bruininks–Oseretsky Test of Motor Proficiency-in children with intellectual disability. Research in developmental disabilities, 30(5), 847–855.