Full av känslor

En fortbildningeshelhet i att öka kunnande inom socioemotionell utveckling och stödjandet av den i smårbarnspedagogiken

Yrkeshögskolan Arcada fick understöd från Utbildningsstyrelsen för att skapa en fortbildningshelhet för att öka kunnandet inom socioemotionell utveckling inom småbarnspedagogiken. Arcada har nu sammanställt en helhet med fyra moduler för att stöda lärandet.

Fortbildningshelhetens fyra moduler är:

  1. Känslor och reglering av dem
  2. Verktyg för att stödja det enskilda barnets socioemotionella utveckling
  3. Verktyg för att skapa förutsättningar för en trygg och fungerande grupp
  4. Hjälp! – verktyg för utmanande möten

Varje modul består av flera föreläsningar och en uppgift kopplad till föreläsningen. Du kan välja att bekanta dig med materialet i ordningsföljd, men du kan även se filmerna separat enligt ditt eget behov. Många av uppgifterna är riktade åt hela team och då är det till fördel om alla ser filmen.

Modul 1: Känslor och reglering av dem

Målsättningar för modulen

  • Känslor och reglering av dem.
  • Stödja personalens kompetensutveckling om barns socioemotionella utveckling.

Beskrivning av modulen

Vi betraktar närmare begreppet socioemotionell utveckling och identifierar sociala och emotionella färdigheter. Vi ser också vilken funktion känslor har och vilken deras betydelse för vårt mentala välmående. Forskning visar att ifall ett barn har svårt att identifiera och namnge sina känslor har barnet också ofta svårt att välja lämpliga sätt att reglera dem.

Vi utgår från positiv psykolog och en tanke att barnet nog vill klara av att hantera sina känslor, men kan inte ännu. Deltagarna lär sig om mentalisering som verktyg i småbarnspedagogiken. Detta kan hjälpa den professionella att förstå barnets och sina egna tankar och känslor.

Föreläsning: Sociala och emotionella färdigheter och känslor

Maria och Jennie föreläser om sociala och emotionella färdigheter och känslor och söker svar på följande frågor: Sociala och emotionella färdigheter vad är det? Varför är det viktigt att stöda barns sociala och emotionella färdigheter? Vad är känslor och vilken funktion har de? Hur kan vi känna igen och hantera våra känslor?

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Läs igenom sliden "Emotionell vägledning" och sliden om olika förhållningssätt.

Använd dig av förhållningssättet emotionell vägledning i en situation där ett barn har en stark känsla och behöver vägledning av en vuxen.

  • Hur reagerade barnet?
  • Vilka känslor och tankar väckte situationen hos dig?
  • Upplevde du att förhållningssättet hjälpte dig att stöda och vägleda barnet? På vilket sätt?

Se också vad du hittar i litteraturen om att vägleda barn i heta stunder.

Föreläsning: Vad är känslor?

Vad är känslor och varför har vi dem? Finns det skillnader mellan tanke och känsloprocesser?

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Föreläsning: Reglering av känslor

Vi reglerar våra känslor för att uppnå en inre balans. Reglering av känslor har påverkar vårt psykiska välmående, vår funktionsförmåga, våra prestationer och våra mänskorelationer. Hur reglerar vi våra känslor? Hur kan du stöda barn i att reglera sina känslor?

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Uppgift 1: Utgå från bilden av Mayer & Salovey (1990) som beskriver emotionell intelligens. Hur beaktas denna hierarkiska modell i er verksamhet? Hur stöder ni barn på de olika nivåerna?

Uppgift 2: Reflektera kring barnen i din grupp i förhållande till färdigheter och förmågor (presenterade i tabellen) kopplade till emotionell intelligens och kompetens.

Föreläsning: Vad är mentalisering?

Malin von Koskull öppnar upp begreppet mentalisering, hur det syns och varför mentaliseringsförmågan är viktig.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Se på filmen och följ med babyns yttre och inre värld , följ med mammans yttre och inre värld och följ med dina egna tankar och känslor.

Föreläsning: Mentalisering som verktyg i arbete med barn

Malin von Koskull öppnar upp hur mentaliseringsförmågan utvecklas och hur vi kan jobba med mentalisering tillsammans med kolleger, barn och föräldrar.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Modul 2: Verktyg för att stödja det enskilda barnets socioemotionella utveckling

Målsättningar

  • Deltagarna utvecklas i att stödja barnens lek.
  • Deltagarna lär sig använda PAGS-metoden för att observera barns lekförmåga.
  • Deltagarna får kunskap i ett delaktigt och aktivt sätt att reda ut konflikter.

Beskrivning av modulen

Med hjälp av lek utvecklar barn sin fantasi och förmåga att samspela med andra. Leken är också ett sätt att bearbeta händelser och hjälpa barn förstå verkligheten.

Målet är att under denna fortbildning får personalen mer verktyg att stödja det enskilda barnet i leken. Vi övar oss också i att lösa konfliktsituationer som uppstår i lek på ett konstruktivt och för barnen delaktigt sätt.

För att kunna hjälpa barnet i leken är det viktigt att identifiera styrkor och utvecklingsområden i barns lekförmåga. När personalen med hjälp av PAGS-modellen identifierar dessa, har man lättare att stödja barnets utveckling. I verksamheten ska man utgå från barnens styrkor.

Föreläsning: Pedagogisk sensitivitet

Vad behöver en vuxen bemästra för att vara pedagogisk sensitiv?

  1. Kompetens att iaktta och förstå barngruppens och det enskilda barnets inre tillstånd.
  2. Kompetens att svara på barnets inre tillstånd på ett adekvat sätt: lugna ner eller aktivera.
  3. Kompetens i att stöda barn i reglering av känslor.

Lär dig mer om detta under denna korta föreläsning.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Utgå från bilden nedan och materialet Mielenlukutaito

Hur reagerar du när barn inte lyssnar på dig eller när barn är inne i en stark känsla?

Föreläsning: Leikkitaitojen luotettava havainnointi

Tiina Lautamo föreläser (på finska) om observation. Du kan lära dig om hur du gör din observation systematisk, tillitsfull och rättvis.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Reflektera kring din lekobservation/ observation. Vilka tankar väckte föreläsningen? Hur systematiskt observerar du barns lek och verksamhet? Hur dokumenterar du? Hur formuleras barnens lärandemål utgående från dian observationer?

Föreläsning: Lapsen leikkitaidot ja osallistuminen

Tiina Lautamo föreläser (på finska) om lekförmåga och deltagande i lek. Du kan lära dig om teori bakom lekförmåga och Tiinas forskning. Du har även möjlighet att bli bekant med PAGS-materialet, som är ett stödmaterial för lekobservation.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Gör lekobservationer i fria leksituationer. Gör anteckningar på basen av din observation. Bekanta dig med PAGS-materialet och gör en utvärdering av lekförmågan utgående från flera observationer.

Föreläsning: Leikin oppimista tukemaan

Tiina Lautamo föreläser (på finska) om hur man kan stöda utveckling av barns lekförmåga och skapa lämpliga mål för stödprocessen.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Skapa lärandemål för det barn du observerat tidigare. När du skapar lärandemål är det viktigt att det är möjliga att nå, mätbara och högst tre stycken.

Föreläsning: Konfliktlösning med barn

Konflikter är en del av livet, men de blir bara värdefulla om man tar hand om dem på rätt sätt! Var inte konflikttjuv, utan lär dig mer om ett reparativt sätt att lösa konflikter.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Använd Wachtel & Mirskys (2008) bild för att reflektera kring er atmosfär och era arbetssätt i din grupp? Hurudant förhållande mellan kontroll och stöd har ni?

Modul 3: Verktyg för att skapa förutsättningar för en trygg
och fungerande grupp

Målsättningar

  • Deltagarna blir medvetna om sin egen växelverkan och dess påverkan på relationerna i gruppen.
  • Deltagarna får verktyg i att bygga en bra gruppanda och förebygga mobbning.

Beskrivning av modulen

Personalens betydelse för att bygga upp en bra, trygg gruppanda, god växelverkan i gruppen och i att stöda barnens kamratrelationer är enorm. Deltagarna förstår vilken roll de har i att förebygga socioemotionella problem hos barn i grupp.

Deltagarna får också kunskap i hur de kan förebygga konflikter och utmanande situationer via pedagogisk planering. Samtidigt motverkas mobbning och stress i gruppen. Barnens delaktighet och förbundenhet i verksamheten stärks.

Föreläsning: Kamratskapsfärdigheter och förebyggandet av mobbning

Maria och Jennie föreläser om kamratskapsfärdigheter och förebyggandet av mobbning. Föreläsningens huvudsakliga innehåll är: Betydelsen av att tillhöra en trygg samspelskultur (grupp), vad kamratskapsfärdigheter är, hur mobbning ser ut bland små barn och hur kan vi förebygga mobbning, konflikter och utmanande situationer. Materialet Kompiskonst presenteras.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Ladda ner boken Kompiskonst - Kunskap och övningar för att skapa en fungerande grupp.

Läs del 3 i boken (s.37–91) och välj därefter ut övningar och leker som stöder de 4 olika kamratskapsområdena:

  1. Förmåga att fungera i grupp (grön färg)
  2. Färdigheter i att upprätthålla samspel och stöda andra barn (röd färg)
  3. Färdigheter i att ansluta sig till samspelssituationer (lila färg)
  4. Förmåga att ta hänsyn till andra (gul färg)

Gör övningarna och lekarna med din barngrupp och skriv ner tankar och reflektioner. Fundera även över olika lekar och aktiviteter som ni redan nu gör med barnen och vilka specifika färdigheter(delområden)som lekarna och aktiviteterna tränar.

Modul 4: Hjälp! – verktyg för utmanande möten

Målsättningar

  • Deltagarna får kunskap i hur man via pedagogisk planering kan förebygga utmanande situationer i gruppen.
  • Deltagarna blir bekanta med lågaffektivt bemötande och affektregleringsmodellen.
  • Deltagarna får konkreta verktyg att hantera utmanande situationer.

Beskrivning av modulen

Sprida kunskap om handlingsmodeller och redskap för att kunna handla i de mest utmanande situationerna i vardagen. Personalen upplever ofta stor otillräcklighet och osäkerhet i situationer där barn beter sig aggressivt eller utåtagerande. Mängden trotsiga och aggressiva barn i småbarnspedagogiken uppskattas vara mellan 10-30 %. Inklusion av de mest utmanande agerande barnen kräver mer kompetens och självreflektion av personalen.

Föreläsning: Professionellt förhållningssätt till barns utmanande beteende

Hurudant förhållningssätt vi har påverkar vårt sätt att lösa utmaningarna. I föreläsningen presenteras två olika förhållningssätt till utmanande beteende.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Tänk på barnen i er grupp. Reflektera kring hur ni förhåller er till det utmanande beteendet i er grupp. Ser ni på det med de traditionella glasögonen eller problemlösningsglasögonen?

Föreläsning: Pedagogisk verksamhet för att förebygga utmanande beteende i småbarnspedagogisk verksamhet

När uppstår utmanande situationer i småbarnspedagogisk verksamhet? Hur kunde vi förebygga dem?

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Reflektera på er verksamhet? I vilka stunder uppstår de utmanande situationerna? Kolla igenom checklistan och fundera på om ni kunde ändra på något för att förebygga situationerna?

Föreläsning: Lågaffektivt bemötande

Kan du hantera svåra situationer utan att eskalera dem? Är du medveten om hur dina egna känslor påverkar din omgivning? Hur kan du hjälpa barn i olika faser av ett utbrott reglera sig?

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Reflektera i din grupp på fasen: Steget för. Hurudant stöd erbjuder ni i vardagen? Hurudana strategier använde ni för att minska risken för utbrott? Hurudana anpassningar (struktur, förberedelse, närhet till vuxen) gör ni? Tycker all i er grupp det är viktigt att satsa på detta steg?

Föreläsning: Proaktivt och kollaborativt sätt att arbeta med barns utmanande beteende

Varför är utmanade barn utmanande? För att de saknar färdigheter som krävs för att inte vara utmanande. Om de hade dessa färdigheter skulle de inte vara utmanande. Bearbeta ditt eget perspektiv och hjälp barnen jobba med sina olösta problem.

Du har ännu inte gett tillstånd att placera de nödvändiga cookies. Acceptera nödvändiga cookies för att se detta innehåll.

Uppgift efter föreläsningen

Bekanta dig med ALSUP blanketten och ifall du har ett barn som har ett olöst problem i din grupp kan du med hjälp av blanketten inringa problemet och göra en plan för hur du hjälper och stöder barnet.

Material och litteratur

Määttä, S., Koivula, M., Huttunen, K., Paananen, M., Närhi, V., Savolainen, H., & Laakso, M.-L. (2017). Lasten sosioemotionaalisten taitojen tukeminen varhaiskasvatuksessa. Helsinki, Finland: Opetushallitus. Raportit ja selvitykset, 17/2017.

Emotionella färdigheter

Määttä, S. & Husberg, H. (2019) Bedömning av självregleringsfärdigheter och stöd för barns utveckling inom dagvården. Oppimisen ja oppimisvaikeuksien erityislehti – NMI bulletin. Svenskspråkigt specialnummer.

Cacciatore, R. Kiukkukirja. Agressiokasvattajan käsikirja – vauvasta kouluikään. Väestöliitto.

Lajunen, K., Andell, M. & Ylenius-Lehtonen, M. (2019). Tunne- ja turvataitoja lapsille. THL: Punamusta.

Sociala färdigheter och Kompisfärdigheter

Laaksonen, V. & Repo L. (2017) Kompiskonst. Kunskap och övningar för att skapa en fungerande grupp. Folkhälsan.

Stoor-Grenner, M. & Kirves, L. (?) Mobbar även små barn? Mannerheims barnskyddsförbund.

Viinikka, A. & Viljanen, M. (2017) Mielenlukutaitoa! Opas turvallisen päiväkotiryhmän rakentamiseen. Mannerheimin Lastensuojeluliitto.

Skolforskningsinstitutet. Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan. Systematisk översikt 2019:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. ISBN 978-91-984383-6-9.

Ahonen, L. 2015. Varhaiskasvattajan toiminta päiväkodin haastavissa kasvatustilanteissa. Väitöskirja. Acta Universitatis Tamperensis 2115. Tampere: Tampereen yliopisto.

Pedagogisk sensitivitet

PedaSens-interventio tutkimushemsida

Jukka Mäkeläs föreläsning, börjar vid 26 min.

Lekförmåga

Imms, C., Granlund, M., Wilson, P. H., Steenbergen, B., Rosenbaum, P. L., & Gordon, A. M. (2017). Participation, both a means and an end: a conceptual analysis of processes and outcomes in childhood disability. Developmental medicine and child neurology, 59(1), 16–25.

Lautamo, T. (2012). Play assessment for group settings: Validating a measurement tool for assessment of children's play performance in the day-care context. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto.