Lärandekompetens för det postdigitala

Bakgrund och ändamål

Falska nyheter och desinformation har blivit en del av vårt digitala medielandskap, och det äventyrar individens och samhällets förmåga att forma informerade åsikter och fatta kunskapsbaserade beslut. Desinformation och falska nyheter bidrar till missuppfattningar som påverkar beslutsfattande på många områden, bland annat ekonomi, hälsa, miljö, utbildning och politik. Hur felaktig och falsk information skapas och sprids kan och bör utforskas via olika perspektiv, eftersom desinformation påverkar samhälle och medborgare på olika sätt.

I dagens samhälle har desinformation som fenomen en allt större betydelse, då vem som helst kan sprida information med hjälp av sociala medier och andra plattformar. Därför är det av stor vikt att medborgarna förstår vad det innebär att vara informationskritisk. Dagens spridning av desinformation och en polariserad samhällsdebatt ställer högre krav än tidigare på medborgare, både beträffande kritiskt tänkande och källkritik.

Utöver det ovan nämnda upplever högskolesektorn en utmaning i att balansera den ”etablerade” (validerade) kunskapen mot den allestädes närvarande informationen, vars tillförlitlighet ofta är diskutabel. Högskoleutbildning bör sträva efter att utveckla studenternas förmåga till kritiskt tänkande och lärandekompetens, dvs. hur man lär sig och vilka informationskällor man kan använda för att bygga sin personliga kunskap.

Befintlig forskning utförd vid Arcada inom MEDA- projektet (https://www.arcada.fi/en/research/key-p…) visar att dagens högskolestudenter inte är en homogen massa, utan skillnader i informationsbeteende och lärandekompetens förekommer redan innan de inlett sina studier dels mellan studenter vid olika utbildningsområden, dels på basis av deras tidigare medie- och IT-vanor och preferenser. Unga vuxna tyr sig i första hand till internetbaserad information och sociala medier. Många tror att sökmotorer och så kallade influensers tillhandahåller objektiv information.

Nationell och internationell forskning visar därtill att en bristande medieläskunnighet riskerar medföra att studerande inte kan bedöma tillförlitligheten i nätbaserade källor och inte ser skillnaden mellan den nätbaserade informationen och personlig, faktisk kunskap.

Målsättningar och nyttan

Lärandekompetens är numera (tillsammans med digital, kommunikativ och informationskompetens) ett av lärandemålen i Arcadas allmänna studier, vars syfte är att hjälpa studenten att utveckla dessa kompetenser för att klara av högskolestudierna.

Fokus ligger bl.a. på hur studenternas läs- och medievanor påverkar deras förmåga att ta till sig studielitteratur, hur de påverkar kunskapssynen och hur de påverkar förmågan att bedöma informationens tillförlitlighet.

Tillsammans med högskolans lärare kan Lärandekompetens för det postdigitala identifiera konsekvenser för utveckling av den professionsinriktade kunskapen. De pedagogiska lösningarna handlar om att medvetandegöra studenterna på sitt eget lärande men även på risker i sin personliga informationshantering.

Resultat

Utgående från ovanstående är målsättningen att utveckla de allmänna studierna med pedagogiska resurser som överbryggar eventuella klyftor mellan studentens kunskapssyn och den kunskapssyn som utbildningen kräver. För detta ändamål utvecklas innehåll och pedagogik som stöder utveckling av lärandekompetensen speciellt vad gäller informationshantering och källkritik. Innehållet handlar bl.a. om webbaserade verktyg och resurser som både testar och tränar i informationskritik och lärandekompetens.

Samhällelig inverkan

Projektet syftar till att utveckla studerandes lärande- och informationskompetens för att stöda ett livslångt lärande och aktivt medborgarskap

Abstrakt

Lärandekompetens är tillsammans med digital, kommunikativ och informationskompetens viktiga förutsättningar för ett livslångt lärande och aktivt medborgarskap. Inom projektet utvecklas innehåll och pedagogik som stöder utveckling av lärandekompetensen speciellt vad gäller informationshantering och källkritik