Mer resurser till utbildningen samt större satsningar på att hjälpa unga att hitta studie- och arbetsplats var några av de ämnen som diskuterades under yrkeshögskolornas gemensamma valdebatt. Riksdagsvalskandidater från de nio största partierna fanns representerade.

Valdebatten på Diaks campus i Helsingfors var ett samarbete mellan huvudstadsregionens yrkeshögskolor och deras studentkårer. De största temahelheterna för debatten var utbildning, marginalisering och social- och hälsovårdsreformen.

Debatten inleddes med en diskussion om politikernas ansvar för att förhindra marginalisering av unga. I Finland finns uppskattningsvis 60 000 personer under 30 år som riskerar att bli utan studie- eller arbetsplats. Deltagarna lyfte bland annat fram vikten av att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera och hjälpa de som riskerar att falla utanför samhället. Sari Multala från Samlingspartiet konstaterade att redan en utslagen ungdom är en för mycket och önskade mer resurser för att öka sysselsättningsgraden bland unga.

Tröskeln för att jobba borde avskaffas

Förbättrad sysselsättning är en av de frågor som de studerande tycker är viktigast under nästa regeringsperiod, visar en undersökning som Finlands studerandekårers förbund SAMOK har gjort. Valdebattens deltagare tyckte bland annat att tröskeln för att ta emot jobb borde göras lägre och att socialskyddet borde uppdateras för att bättre motsvara dagens arbetssamhälle.

Kandidaterna var överens om att det alltid ska löna sig att ta emot ett jobb, men idag kan man i vissa fall få mindre pengar i handen genom att jobba deltid eller ta emot korta kontrakt jämfört med vad man får i stödförmåner. Det borde finnas fler alternativ än att jobba heltid eller inte jobba alls, sade Paavo Arhinmäki från Vänsterförbundet.

Enligt Centerns Antti Kaikkonen rör vi oss redan i rätt riktning då det har skapats nya jobb under den senaste regeringsperioden. Samtidigt kritiserades den nuvarande regeringen för att det finns fler jobb som det inte går att leva på trots att antalet arbetsplatser ökat. Eva Biaudet, Svenska folkpartiet nämnde utbildning som den viktigaste faktorn för att garantera en ökad sysselsättningsgrad i samhället. Hon lyfte även fram familjeledighetsreformen som något som borde genomföras för att förbättra kvinnornas ställning i arbetslivet.

Inga fler nedskärningar i utbildningen?

Ett hett ämne i debatten var utbildning och hur man ska garantera en högklassig undervisning i framtiden. Det att alla har möjlighet till en jämlik och rättvis utbildning är viktigt för att Finland ska behålla sin konkurrenskraft, sade Pilvi Torsti från Socialdemokraterna. Vi vågade göra satsningar på utbildning trots osäkra ekonomiska tider i början av 90-talet och det betalade tillbaka sig. Samma satsningar behövs nu, sade Maria Ohisalo från de Gröna. Hon efterlyste autonomi för högskolorna samt ökad finansiering för att möjliggöra kvalitet och nya innovationer.

Andra förslag från kandidaterna var bättre möjligheter till studier via öppna yrkeshögskolor och universitet samt ökad internationalisering av både utbildningen och forskningen. De poängterade också att satsningarna måste börja från småbarnspedagogiken för att alla ska ha samma chanser att utbilda sig till det de vill. Även välfungerande studiehandledning lyftes fram som en avgörande faktor.

I valdebatten deltog följande riksdagsvalskandidater: Paavo Arhinmäki (Vänsterförbundet), Elie El-Khouri (Kristdemokraterna), Sari Multala (Samlingspartiet), Pilvi Torsti (Socialdemokraterna), Antti Kaikkonen (Centern), Maria Ohisalo (De Gröna), Simon Elo (Blå framtid), Eva Biaudet (Svenska folkpartiet) och Mika Niikko (Sannfinländarna). Som moderatorer fungerade Jaakko Heinimäki, chefredaktör för tidningen Kirkko ja kaupunki, kolumnist och präst samt Hanna Kivimäki, studerande på Metropolia och förbundsstyrelsemedlem i Eurooppanuoret.

Evenemang