Ny brukarcentrerad modell för närståendevård
Närståendevårdaren borde ses som erfarenhetsexpert
Ny brukarcentrerad modell för närståendevård
Närståendevårdarprojektet SUFACARE (Supporting Family Caregivers and Receivers), ett samarbetsprojekt mellan Högskolan Arcada och Tallinns Universitet, presenterade en ny brukarcentrerad modell för närståendevård under ett slutseminarium på Arcada onsdagen den 30 november 2011. Modellen baserar sig på en kartläggning i form av enkät- och intervjustudier utförda i Södra Finland och Estland om närståendevårdarnas livssituation, behov av stöd och fysiska och mentala hälsa.
Närståendevårdarsystemet är kostnadseffektivt för samhället och blir allt viktigare som kompletterande vårdform till den offentliga servicen.
– Därför är det viktigt att utveckla stödfunktioner för närståendevårdarna, som ofta är i en utsatt situation, konstaterar forskningsledare, FD Jukka Surakka vid avdelningen Hälsa och välfärd vid Högskolan Arcada. Surakka är projektchef för EU-projektet SUFACARE (Supporting Family Caregivers and Receivers in Finland and Estonia), vars mål har varit att främja närståendevårdares och därmed också de vårdbehövandes livssituation och omständigheter i Finland och Estland. I Finland varierar uppskattningarna om mängden närståendevårdare mellan 130 000 och 300 000. Endast 35 000 är officiellt registrerade och erhåller stöd. De har ett stort behov av både ekonomiskt, praktiskt, mentalt och informativt stöd. En närståendevårdare är en person som tagit över ansvaret för sin nära anhörigas vård och omsorg. SUFACARE har fokuserat på närståendevårdare över 65 år.
– Tanken är att man i den nya brukarcentrerade modellen ser närståendevårdaren som en erfarenhetsexpert, vilket betyder att närståendevårdarens erfarenhetskunskap tas i beaktande och att stödet skräddarsys för varje enskild närståendevårdare, för hennes/hans individuella behov, berättar Surakka. Den nya modellen fokuserar på avlastning och rekreation samt identifiering av stödbehov och uppsökande verksamhet.
– Det är viktigt att närståendevårdaren är medveten om sitt stödbehov och att det finns avlastningsformer som är anpassade till den egna livssituationen, poängterar Surakka. Han anser också att det är viktigt att fånga upp närståendevårdare som inte är registrerade och därmed inte får det stöd de är berättigade till. Tilläggsservicen som föreslås i den nya modellen ökar kostnaderna något för närståendevården, men den här vårdformen är fortsättningsvis kostnadseffektiv jämfört med ex. serviceboende.
Den nya brukarcentrerade modellen baserar sig på kartläggningar om närståendevårdarnas situation. Under våren 2010 skickades enkäter ut till 3 000 åldringar över 65 år, 604 svarade varav 144 var närståendevårdare i Helsingfors, Åbo och Salo. Vidare kartläggning genom intervjuer utfördes under våren 2011, i vilka studenter från Arcada var involverade.
– Resultaten av enkätanalysen visade att närståendevårdarnas allmänna hälsa och funktionsförmåga är betydligt sämre än övriga åldringars. Vidare avslöjar enkätanalysen att närståendevårdarna oftare än övriga åldringar känner sig överbelastade, träffar släktingar mer sällan samt har färre vänner, konstaterar Surakka. I enkätstudien framkom också att närståendevårdarnas mentala hälsa är betydligt sämre än andra jämnårigas. Över hälften av de över 100 närståendevårdarna som deltog i intervjustudien i Finland, angav att det inte finns någon i deras omgivning, ifall de blir sjuka eller är i behov av tillfällig avlastning,som kunde ta hand om den de vårdar. Flera närståendevårdare upplevde att det stöd som erbjöds dem inte motsvarade behovet. Närståendevårdarna tyckte även sig vara mer i behov av avlastning och rekreation än utblidning.
Ett problem för många närståendevårdare är krångliga byråkratiska processer samt att de inte vet vem de skall kontakta när de stöter på problem.
– Kontinuitet i tjänstemannaprocesser och därmed en kontaktperson, som har en helhetsbild över situationen, skulle vara viktigt. Många närståendevårdare upplever nämligen att de inte orkar ansöka om de stöd som finns tillgängliga, eftersom det är krångligt och de är redan fullt upptagna med att vårda sin anhörige samt att bl.a. sköta både egna och den anhöriges löpande ärenden så som läkartider och ekonomi, konstaterar Surakka.
Högskolan Arcada har koordinerat projektet SUFACARE, som utförs i samarbete med Tallinn University och finansieras av Central Baltic Interreg IV A. Projektet inleddes år 2009 och avslutas år 2011.
ARCADA KOMMUNIKATION
Tilläggsinformation:
Arcada, forskningsledare, FD Jukka Surakka, tfn 040 528 0404, jukka.surakka@arcada.fi
